I Spökerier i Sverige återger visserligen Stig Marklund historier om spöken som ett stort antal olika individer har berättat för honom genom åren, men berättelser om andra övernaturliga väsen förekommer också i denna bok. En av dessa berättelser lyder på följande sätt:
”1937 arbetade jag som borrare i en gruva utanför Hofors. Min arbetsplats var 360 meter ner i berget. Borrmaskinen åstadkom ett öronbedövande oljud och jag hade öronskydden på mig. Trots oljudet och öronskydden hörde jag att någon ropade mitt namn. Det hördes så tydligt att jag slog av maskinen för att se efter vem som ropade. Men det fanns ingen där. Då lämnade jag arbetsplatsen för att gå till stigorten. Ingen fanns där heller. Medan jag var där hände det! Min arbetsplats med stenmassor, borrmaskin och arbetsmaterial rasade tio meter ned i en djup grop. Tänk om jag hade stått där!”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
