Visst passar det bra att de små nässelbladen tittar fram just när vi behöver dem som bäst, efter den långa mörka vintern. De unga skotten lämpar sig synnerligen väl att använda som en stärkande och vitaliserande vårkur, då de ger energi och är allmänt stärkande för hela kroppen och framför allt för immunförsvaret. Brännässlan är fullproppad av vitaminer och mineraler; karoten, flera olika B-vitaminer, vitamin C, vitamin E, antioxidanter, höga halter av viktiga mineraler som järn, magnesium och kalcium och den är dessutom relativt proteinrik. Det gäller både de unga skotten och de äldre nässlorna, men om man ska använda dem till matlagning är de unga skotten att föredra smakmässigt sett.
Brännässlan har dessutom läkande egenskaper. Te av bladen kan användas vid hudproblem som psoriasis, eksem, och ödem. Det är nässlans innehåll av pantotensyra som är bra mot sådana besvär. Växten är avgiftande, urindrivande och sänker blodsockernivån. Dess inflammationshämmande egenskaper har påvisats i farmakologiska studier där man kartlagt hur brännässlan hämmar frisättningen av kroppsegna ämnen som framkallar inflammationer. Den är bra för tarmarna och även vid grå starr.
Brännässlan kan även vara bra vid reumatism och värk. Nässelpiskning användes förr mot kroniska smärttillstånd och reumatism. Den smärtande kroppsdelen skulle då piskas med nässlor fem till tio minuter eller tills huden blev röd, det skulle då hålla värken borta i ett par år. Det gick också bra att rulla sig i ett nässelstånd. Behandlingen med nässelpiskning ansågs också vara effektiv ”för tröga, listiga, elaka, styvsinta, arbetsskygga och inbundna dårar”. Brännässlan ansågs förr dessutom ha magiska egenskaper. En brygd på en näve nässlor och en liter kokande vatten ansågs hindra skvaller, svartsjuka och missunnsamhet. Blandningen skulle stå och dra tio minuter och sedan stänkas i rummet eller över den person som det gällde. Brännässlor ansågs även kunna häva all trolldom. Om man strödde torkade nässlor runt omkring i huset så höll man ondskan borta eller skickade tillbaka den.
I dag används även nässlan som skönhetsmedel. Särskilt bra ska nässlan vara för håret, speciellt roten men även bladen och stjälkarna. De ger lyster till livlöst hår, förhindrar mjäll och blockerar de enzymer som orsakar håravfall. Växten är kraftigt basgörande, det vill säga den höjer kroppens PHvärde, vilket kan behövas i vår tid då vi med vår moderna kost är väldigt försurade. Den är rik på klorofyll som ökar transporten av syre och näring till kroppens celler, det renar och syresätter blodet och det sägs att även hjärnan vitaliseras av klorofyll.
Ett lite mer jordnära användningsområde är att använda nässlor som gödselmedel, som är ett av de allra bästa gödselmedel man själv kan tillverka. Man lägger helt enkelt brännässlor i en hink och häller vatten över så nässlorna täcks. Sen får det stå några dagar innan man använder det.
Brännässlan är verkligen en användbar nyttoväxt, och den finns i överflöd, är lätt att känna igen och den växer snabbt. Den innehåller en naturligt balanserad mix av cirka sjuttio näringsämnen, så den är verkligen värd en alldeles egen dag.
Man bör emellertid vara utrustad med trädgårdshandskar när man ska plocka den, då den bränns rejält. Den brännande känslan på huden beror på att nässlan har lyckats spruta in ett gift som liknar myrsyra. Men några skivor gurka på det utsatta stället sägs lindra de värsta besvären.
