Bankernas vinster, och inte minst den planerade vinstutdelningen till aktieägare, har rört upp känslorna efter bokslutskommunikéerna för 2023. Det är dock inte alla banker som delar ut sin vinst till externa ägare och alla som gör det delar inte ut så stor andel av vinsten. Foto: Pixabay

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

EKONOMI
När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Bankers grundläggande funktion är att omvandla sparande till investeringar. Genom att betala ränta för att insättare lånar ut sina pengar till banken, är tanken att man ska bilda en kapitalbas som kan användas för att låna ut pengar till företag och privatpersoners investeringar. Med en något högre utlåningsränta än vad insättarna får, gör banken en vinst som kan användas för att stärka den finansiella basen, hantera risker som uppstår i samband med in- och utlåningen och ge ägarna en återbäring på det kapital de satsat i banken. Förutom denna funktion har man en viktig uppgift att fylla genom betalningsförmedling och andra tjänster. Idag känns denna bild av de basala bankfunktionerna som något av en Bullerby-idyll, när man studerar hur de stora bankjättarna navigerar genom kvartalsekonomiska lönsamhetsstrategier, digitala pengar och ”fractional banking”. Långsiktighet hamnar lätt i skymundan för kortsiktiga kvartalsrapporter och målet handlar istället om att leverera en hög avkastning i form av aktieutdelning efter varje bokslut.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Konkurserna ökar – inflation, räntor och en svag krona driver utvecklingen

Konkurserna ökar – inflation, räntor och en svag krona driver utvecklingen

🟠 EKONOMI. Bakom Sveriges sjunkande BNP (se NyT v.32/2023) ligger många olika faktorer som oroar prognosmakare och finansiella bedömare. Det är dock de verkliga företagen som står i fokus och måste hantera situationen, på liv och död. I Upplysningscentralens, UC, statistik över verkliga konkurser för juli och årets första 7 månader, jämfört med 2022, har konkurserna nu börjat öka kraftigt i nästan hela landet och i samtliga redovisade branscher. Man säger att vi nu har den högsta konkursnivån på 10 år.

Läs även:

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

🟠 EKONOMI Den senaste tiden har frågan om hur den enorma expansion av elförbrukningen som krävs för ”den gröna omställningen” skall kunna mötas med tillförlitlig el till ett överkomligt pris diskuterats alltmer. Frågan är förvisso inte ny, men den svenska elproduktionen står inför ett ödesmättat vägval, där politiker och industrin har radikalt olika utgångspunkter. Svenskt Näringslivs ordförande, Sven-Olof Jacke, spetsade till läget i en debattartikel den 31 augusti genom att konstatera: ”Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan”.

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

🟠 EKONOMI Så kallade ”gröna investeringar”, egentligen teknik som förväntas bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, framför allt koldioxid, blir allt större och mera vidlyftiga. Högtflygande planer slukar miljarder i investeringar och genererar höga driftkostnader utan kommersiellt mervärde, som blir svåra att räkna hem. Risken för miljömässiga konsekvenser som vi inte är vana vid ökar också. Flera uppmärksammade projekt har osäkra förutsättningar, vilket redan lett till förluster och avvecklingar.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den röda granitön i sundet

🟠 HISTORIA Mitt i Kalmarsund kan man se en kupolliknande silhuett sticka upp ur vattnet. På långt avstånd kan denna kupol se blåaktig ut. Denna kupol är granitön Blå Jungfrun som, sedan 1926, varit en av Sveriges nationalparker. Här finns tallskog, fladdermöss och skogsharar samt stenar som man helst aldrig ska ta med sig från ön.

Hur Hollywood lärde sig tala

🟠 HISTORIA Musikalfilmen utvecklades ur scenmusikalen, som i sin tur har ett ursprung som kan spåras tillbaka till antikens Grekland. Musikalens historia är med andra ord längre än vad man först kan tro. Handlingarna och stilarna har varierat väldigt mycket genom åren, men den röda tråden som löper genom musikalerna är densamma.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.