Butiker tar strid för glada grisar

Ska Sverige bojkotta utländskt kött eller lätta på det unika svenska djurskyddet för att anpassa reglerna till den europeiska marknaden? Butiksägare har nyligen valt att rata danskt fläskkött och fått mycket positiv respons från kunderna.

Nyligen har en våg av köttbojkott dragit genom landet. Butiksägare i bland annat Skåne, Göteborg och Värmland har tagit initiativet till att sluta köpa in utländskt fläskkött.

– Jag och frugan har följt debatten om den usla djurhållningen i Danmark och funderat på att göra något. När vi fick se att andra börjat bojkotta, bland annat nere i Göteborg, så kändes det helt rätt. Man ska inte ha varor i butiken som man själv absolut inte kan tänka sig köpa, säger Jan-Inge Dahlman till Värmlands Folkblad.

Han konstaterar att kilopriset inte skiljer sig nämnvärt förutom på fläskfilé.

– Det är nästan bara vi svenskar som äter det, och det är ju bara två filéer per gris. Så där skiljer det 40 kronor kilot, ungefär. Men det får vi leva med, och av reaktionerna vi fått verkar det som kunderna kan det också. Vi har 400 kommentarer på Facebook och nästan alla är positiva.

Samtidigt som många inser att utländskt kött har sämre kvalitet och är producerat i strid med svenska djurskyddsbestämmelser försöker andra att lätta på de svenska reglerna för att grisbönder bättre ska kunna hävda sig konkurrensmässigt på den europeiska marknaden. Ett ”djuromsorgsprogram” har tagits fram av branschorganisationen Sveriges Grisföretagare, där man nu ska genomföra en pilotstudie med djurförsök på tolv gårdar i Sverige. På dessa gårdar ska man fixera suggorna för att utvärdera om fler smågrisar överlever. Försöket startade hösten 2013 och kommer att utvärderas hösten 2014.

Sträng selektiv avel har resulterat i att suggorna föder fler kultingar per kull och nu vill grisföretagarna att fler av dem överlever de första dygnen. Kritiker menar dock att de flesta kultingar som dör gör det på grund av svält, därför att suggans stresshormoner minskar mjölkproduktionen. Fixering leder till ännu mer stress. Att suggor råkar skada sina kultingar anses också bero på en hög ljudnivå som gör att suggan inte hör kultingarna.

Fixering av suggor används ofta i EU, men är förbjudet i Sverige. Foto: Djurens rätt
Fixering av suggor används ofta i EU, men är förbjudet i Sverige. Foto: Djurens rätt
Utomlands fixeras de flesta suggor för att förhindra att suggan råkar skada de små grisarna. Sverige är unikt i EU sedan man 2003 beslutade att inte tillåta att suggor fixeras, då det går emot grisarnas grundläggande behov. Också EU har tagit ett steg i denna riktning, 2013 förbjöd man fixering av dräktiga suggor, men vid digivning är det tillåtet.

Djurskyddsprogrammet innebär även fler slaktsvin per kvadratmeter samt att avvänjning av smågrisarna ska ske vid tre i stället för fyra veckor, vilket ska ge färre utslagna suggor. Enligt Sveriges Grisföretagare kostar en svensk smågris 100-150 kronor mer än konkurrenternas, och man menar att med det nya programmet skulle skillnaden kunna halveras.

Bo Algers, professor i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att det är en myt att fler smågrisar överlever om suggorna står fixerade, det som branschen kallar ”foderliggbås” och ”skyddsgrind”.

– Det här är en myt som är monumental i grisproduktionen i hela världen. De historiska anledningarna till att man fixerat suggor är att det då går att ha suggorna i mindre boxar samt att det skyddar skötarna om suggorna är aggressiva, säger han till lantbrukstidningen ATL.

Sverige importerar runt 40 000 ton fläskkött varje, främst från Danmark som är världens största svinproducent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.