Tio kilometer utanför Litauens fjärde största stad Siauliai ligger Korsens kulle, Kryziu kalnas. Söndagen den 31 juli samlades här tusentals människor för att fira en patriotisk mässa, som i sin helhet sändes av litauisk television.
Efter Januariupproret 1863 mot den ryska överhögheten begravdes här de första offren och till deras minne restes minneskors. Efter andra världskrigets tragedi försökte de djupt katolska litauerna sätta upp nya kors till minne av alla som avrättats, stupat och deporterats under krigsåren – människor som gett sitt liv för det litauiska motståndet.
Sovjetiska bulldozrar jämnade gång på gång den korsbeströdda ytan med marken.
Sovjetiska bulldozrar jämnade gång på gång den korsbeströdda ytan med marken. Man planerade till och med att anlägga en sjö för att hindra folk att sätta upp nya kors. Markens geologiska förhållanden tillät emellertid inte denna lösning. Efter självständigheten 1991 restes omedelbart en skog av kors. Under påven Johannes Paulus II besök placerades ett stort minneskors som ett erkännande för det litauiska folkets kristna uppoffring.
Detta patriotiska minne hedrades nu med en mässa, ledd av Siauliai stifts katolske biskop Eugenijus Bartulis, känd för sin kärlek och engagemang för fosterlandet. Närvarande var parlamentets ledamöter för detta län, staden Siauliai borgmästare samt representanter för Litauens poliskår.
Det som gjorde djupast intryck på publiken var predikan, där en äldre pensionerad präst med tydlighet tecknade en bild av de kristna värderingar som kännetecknar den europeiska kulturen. Han levererade även ett underförstått politiskt budskap, när han nämnde länder som Norge och Island, ej medlemmar i EU, som eftersträvansvärda.
