– Landet som helhet ligger fortfarande på väldigt höga nivåer, sade statsepidemiologen Anders Tegnell vid en presskonferens via internet den 3 december där Nya Tider deltog.
Tegnell konstaterar emellertid att utvecklingen totalt sett har planat ut i Sverige. I slutet av november gjorde Folkhälsomyndigheten prognosen att spridningen skulle nå sin kulmen i mitten av december för att sedan minska igen, men kurvan har blivit lite flackare med en mindre tydlig topp.
– Vi ligger sannolikt på en platå i stora delar av landet, säger Tegnell.
Det är stor skillnad mellan olika regioner. I Stockholmsregionen och Skåne är trycket på vården högt medan det planat ut i Västra Götaland. Tegnell påpekar att man haft en ”mycket kraftig” ökning av antalet coronatester som gjorts i Skåne, vilket delvis kan förklara ökningen av positiva provsvar där.
Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, redogör för läget vid samma pressträff och konstaterar att av Sveriges 21 regioner ligger fem i så kallat normalläge, tio i stabsläge och sex i förstärkningsläge enligt Socialstyrelsens så kallade beredskapslägen. Ingen region rapporterar katastrofläge.
Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.
Det finns ungefär 670 disponibla intensivvårdsplatser med respirator i landet. Av dem är 517 belagda, och Covid-sjuka utgör 251 av dessa patienter, meddelar Sandwall.
Skärpta råd och besöksförbud
Folkhälsomyndigheten skärper sina rekommendationer för skolorna och råder nu gymnasieskolor att övergå till distansundervisning mellan den 7 december och 6 januari, i praktiken alltså fram till jullovet. Detta efter att man sett en kraftig ökning av antalet ökade positiva provsvar bland barn och framför allt ungdomar i gymnasieåldern. Barn och ungdomar utvecklar dock sällan sjukdomssymptom. Man rekommenderar också gymnasieelever att hålla sig hemma under jullovet.
Trots de skärpta råden för gymnasieelever säger Tegnell att grundbedömningen fortfarande är att spridningen mest sker bland vuxna. Uttalandet får stöd av bland annat en rapport från Spanien. Enligt den smittade endast 8 procent av barn med coronaviruset en familjemedlem. Studien omfattade 1 081 barn och 3 515 familjemedlemmar.
Folkhälsomyndigheten har utfärdat ett tillfälligt besöksförbud på särskilda boenden för äldre i 32 av landets kommuner. Vissa kommuner har tidigare på egen hand utfärdat besöksförbud, men det har skett i strid med gällande lagstiftning, och kommuner som gjort det har hotats av kännbara böter, något som mötts av kritik då de ansett sig ha infört förbuden för att rädda liv. I november fick FHM regeringens uppdrag att bevilja lokala, regionala eller nationella förbud, och nu är systemet på plats.
FHM menar dock att smittspridningen på äldreboenden till allra största delen beror på personal snarare än på besökare, och att besöksförbud är en åtgärd som ska användas försiktigt.
– De indikationer vi har, som är väldigt tydliga, är att besökare inte är en stor del av riskerna för SÄBO:n (särskilda boenden för äldre) utan tvärtom en rätt liten risk, och det är viktigt att man inte överskattar den risken och tror att man kan dra ner på andra åtgärder om man har ett besöksförbud, menar Anders Tegnell.
Tegnell påpekar att sjukvården i dagsläget är hårt belastad men ännu inte överbelastad och menar att man lyckats ”plana ut kurvan” ännu en gång, utan att införa de hårda restriktioner man har i många andra länder.
Varken masker eller vitaminer
Att rekommendera masker är fortfarande inte aktuellt för Sverige, meddelar Tegnell, trots att några av de närvarande journalisterna pressar honom i frågan. Evidensläget för att munskydd ger minskad smittspridning är svagt medan det är betydligt viktigare att hålla avstånd, svarar han. De viktigaste smittplatserna är i hemmet, där det inte är rimligt eller effektivt att bära mask, och på arbetsplatser. Tegnell medger att mask möjligen kunde fungera för vissa arbetsplatser men säger att det är viktigare att hålla avstånd och att folk jobbar hemifrån om de har möjlighet.
Brittiska sjukvårdsmyndigheten NHS har börjat dela ut D-vitamin till riskgrupper och rekommenderar det för alla i syfte att stärka immunförsvaret. D-vitamin är viktigt i många delar av immunförsvaret och tros även spela en viktig roll i kroppens motståndskraft mot Covid-19, både förebyggande och vid pågående sjukdom. Nya Tider ställer frågan varför man inte gör sådana rekommendationer i Sverige.
NyT: Vad gäller munskydd så avskärmar man sig ju lite från andra människor när man inte visar ansiktet för varandra. Men när det gäller vitaminer och andra tillskott som kan stärka immunförsvaret mot Covid-19 – även om evidensen är svag för att det hjälper, är det ju ingen uppoffring att äta D-vitamin. Det här påpekades ju av flera läkare i Läkartidningen redan i maj, bland andra överläkare i Örebro län Susanne Bejerot. Så, därför; är det verkligen rätt läge att vänta på att studier ska slå fast det bortom rimligt tvivel innan man börjar rekommendera det?
– När det gäller läkemedelsbehandlingar är det ju inte Folkhälsomyndigheten som rekommenderar eller tar ställning till dem utan i första hand Läkemedelsverket, så det har vi inte gjort någon egen analys av. Du får ställa frågan till dem, svarar Tegnell.
Något svar från Läkemedelsverket hinner vi inte få före Nya Tiders pressläggning.
Ingen överdödlighet
Trots att smittspridningen ökat kraftigt under hösten låg Sverige i oktober fortfarande på underdödlighet jämfört med tidigare år. Siffrorna för november har dock ännu inte hunnit redovisas.
Under det första halvåret 2020 hade Sverige en överdödlighet på 10 procent jämfört med åren 2015-2019. 4 633 fler människor dog än genomsnittet för de föregående åren. Antalet dödsfall ökade kraftigt från slutet av mars och nådde en topp i mitten av april. Sedan avtog det dock och under juli-oktober har Sverige haft underdödlighet – färre människor har dött än samma månader 2015-2019.
I oktober 2020 dog enligt SCB 7 182 personer. Det är 275 dödsfall färre än snittet för samma månad 2015-2019, vilket innebär en underdödlighet på 4 procent. Och detta alltså trots att människor fortfarande dör med Covid-19.
De flesta försök att förklara detta fenomen mynnar ut i att många, kanske de flesta, av dem som dog i Covid-19 i våras var gamla och sjuka människor som annars hade dött av andra orsaker senare under året. Medianåldern för de som dött med Covid-19 är hela 84 år och den stora merparten av patienterna hade andra sjukdomar. En analys i Östergötland visade att coronaviruset var den direkta dödsorsaken för bara 15 procent av dem som dött med Covid-19 utanför sjukhusen. I lika många fall bedömdes Covid-19 inte ens ha bidragit till dödsfallet utan den sjuke hade avlidit av andra orsaker, oftast hjärtsjukdom. I de flesta fall (70 procent) var Covid-19 en bidragande orsak till dödsfallet men inte den enda. Det är i den sistnämnda kategorin som många förmodligen hade avlidit några månader senare om de inte drabbats av coronaviruset.
Flera andra analyser runtom i landet har gett liknande siffror. I Region Kronoberg bedömdes Covid-19 vara den dominerande dödsorsaken i 35 procent av fallen, bidragande i 50 procent och hade inte bidragit till dödsfallet i 15 procent av fallen.
Frågan är då om Covid-19, med undantag för högre smittsamhet, egentligen är farligare än en vanlig säsongsinfluensa. Även med influensa är det främst äldre och multisjuka människor som dör, medan det är sällan yngre människor i god fysisk form gör det.
År 1993 var säsongsinfluensan ovanligt elak. 11 057 svenskar avled i december månad, i jämförelse med 10 458 dödsfall under corona-toppen i april 2020. Detta under en tid då Sverige hade två miljoner färre invånare. Räknar man per capita finns det fler månader som varit värre under vissa tidigare år, exempelvis januari 2000 då det dog nästan 111 människor per 100 000 invånare, jämfört med 101 i april 2020. Sedan 1990 har totalt 20 olika månader haft en högre dödlighet än under coronapandemins toppmånad, enligt Statistiska Centralbyrån.
Det ska påpekas att april vanligtvis inte är en månad med många dödsfall, till skillnad från december. Senast Sverige hade lika hög dödlighet i april som vi hade 2020 var 1927, enligt Tomas Johansson som är ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik.
”Dry tinder”
En faktor som ofta påpekas av covid-skeptiker utomlands, vilka ser Sverige som ett föredöme eftersom vi tagit oss igenom pandemin utan nedstängningar och hårda restriktioner, är också något som flera läkare har pekat på: Flera års milda influensor och två milda vintrar har gjort att ovanligt många personer i livets slutskede har överlevt ytterligare ett år istället för att dö av ett virus, en infektion eller influensa. Sverige hade alltså inför 2020 en relativt hög andel sköra äldre.
Nu har många av dessa istället dött av Covid-19. I en studie från George Mason University den 26 augusti kallas detta en ”dry tinder”-effekt (torrt fnöske): precis som fnöske börjar brinna vid minsta gnista, dör dessa människor vid första sjukdom, och Sverige har alltså haft ovanligt många av dem vid pandemins utbrott.
Den ovanligt höga överlevnaden hos människor i livets slutskede 2018-2019 – och att de istället dog 2020 – syntes i statistiken genom att medellivslängden ökade ovanligt kraftigt de förstnämnda åren. Normalt ökar medellivslängden med ungefär ett år per årtionde, men 2018-2019 ökade den med nästan ett halvt år på ett enda år, från 84,2 till 84,7 år för kvinnor och från 80,8 till 81,3 år för män.
I år kommer medellivslängden att sjunka för första gången på länge och utplåna ökningen från förra året, men totalt sett kommer medellivslängden likväl att ligga på ungefär samma nivå som 2018.
Varje individ som dör är förstås en tragedi för de anhöriga, men det är likväl skillnad mellan när en människa avlider på ålderns höst och när en ung människa rycks bort långt i förtid. Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet, pekar i en artikel i Läkartidningen i augusti på skillnaden: ”[I Estoniakatastrofen] dog alla barn under 15 års ålder. Av 21 ungdomar från en skola i Jönköping överlevde 6, och alla 8 från en skola i Vilhelmina drunknade. Om dessa individer förlorade vardera 60 levnadsår, så motsvarar det en stor del av de förlorade levnadsåren hos de multisjuka äldre än 84 år som dött med Covid-19 något tidigare än förväntat.”
Detsamma skulle kunna sägas om självmord – som enligt flera källor håller på att öka i stora delar av världen på grund av lockdowns och restriktioner. Någon statistik för dödsfall under första delen av 2020 finns dock inte än. Förra året tog 262 personer i åldern 15-29 livet av sig i Sverige, för att inte nämna 1 004 personer över 30. Räknat i antal förlorade levnadsår är det förmodligen betydligt fler än de som gått förlorade i Covid-19 – för att inte nämna de mångdubbelt fler som dör i hjärtsjukdom, cancer och så vidare.
”Inget vanligt virus”
Trots att Covid-19 visat sig vara betydligt mindre dödligt än man trodde från början och främst dödar sådana som hade avlidit av en vanlig influensa, varnar mer än en läkare för att det likväl är en allvarlig sjukdom.
Nya Tider har talat med en erfaren sjuksköterska på Södersjukhuset som haft coronasjuka som patienter, och som själv ligger hemma i Covid-19 när vi intervjuar henne. Hon har då kraftig hosta men inga problem med att prata. Hon betonar att dödstalen inte säger allt utan att man även måste titta på följdverkningarna för många av dem som fått sjukdomen.
– Patienterna får ofta problem med syresättningen när de drabbas av sjukdomen, patienterna kan bli väldigt snabbt sämre i sin andning. Det är inte ovanligt att man får njurskador, kroppen angriper sig själv av någon anledning. Det är det som är så otäckt med covid, att det slår mot organen. Har man väldig otur så kan de sjukaste drabbas av cirkulationssvikt i ett mycket sent stadium, förklarar hon.
Sjuksköterskan betonar att även om äldre är de som drabbas hårdast, kan sådana komplikationer också drabba yngre. Hon berättar också om de symptom som utmärker just Covid-19.
– Vidare får du feber och diarré, du tappar luktsinnet och matlusten, man måste tvinga sig själv att äta och dricka. Det finns också en ökad risk att drabbas av blodproppar. Det brukar se ut som krossat glas i tomografin på dem som har typiska ”covidlungor”, och det ser man ingen annanstans. Så lungorna tar mycket stryk, och vi vet inte ännu vilka skador som kan bli varaktiga. Så, om du kan, undvik att bli smittad, för det här är inget vanligt virus, avslutar hon.