Man har inte haft koll på intäkter, menar utbildningsnämndens ordförande Gustav Mårtensson (C). Foto: Centerpartiet och Älmhults kommun

Budgetkris när Älmhult missbedömde invandringens kostnader

Efterdyningarna av 2015 års migrationskris slår just nu hårt mot många kommuner när statsbidragen löper ut samtidigt som man sitter med många tusen så kallade "ensamkommande barn", med bristande utbildning och lång väg till den svenska arbetsmarknaden. Älmhult är en kommun som helt har tagits på sängen och nu står inför en ekonomisk kris.

Älmhults kommun i södra Småland är känt för att IKEA grundades på orten 1953. På senare tid har kommunen också blivit känd för sina raggningskurser för så kallade “ensamkommande barn” som har genomförts på gymnasieskolan under skoltid. Och nu är kommunen i blåsväder, rapporterar lokaltidningen Smålänningen. Älmhult har helt tagits på sängen av den senaste ekonomiska prognosen.

Kommunen styrs av Alliansen och ordförande för utbildningsnämnden är Gustav Mårtensson (C), som säger till Smålänningen att ”Man har inte haft full koll på intäkter och kostnader”. När tidningen frågar honom vems fel det är att kommunen nu ser ut att göra ett underskott på hela 42 miljoner så svarar Mårtenssson att “det är ingen större poäng i att fundera över det. […] Men det gäller att tänka lite framåt också, så vi inte gör samma misstag igen”.

I sina prognoser har man framförallt missat tre faktorer inom skolan:

  • Statsbidragen har minskat med 15 miljoner
  • 2018 års personalökning inom skolan belastar 2019 med hela 20 miljoner kronor
  • 88 ”överåriga elever” går på gymnasiet till en kostnad om 10 miljoner kronor

Nya Tider har varit i kontakt med en av kommunens controllers med ansvar för ekonomin, för att ta reda på hur man har lyckats räkna så fel. När det gäller de ”överåriga eleverna” så består gruppen av personer som kan vara 4-6 år över gymnasieålder, baserat på åldersbedömningar gjorda av staten. Då de inte klarar av ett vanligt gymnasieprogram kan de gå i klassen ”introduktionsprogrammet” i flera år. Av de 88 överåriga eleverna är majoriteten “ensamkommande barn” som har fått stanna i Sverige med stöd i den nya gymnasieamnestilagen som Centerpartiet lyckades få igenom i riksdagen.

Nyanlända elever behöver ofta två år på introduktionsprogrammet för att först lära sig det svenska språket och sedan läsa upp högstadiekompetens, innan man kan söka sig till ett vanligt gymnasieprogram. Ser man till ensamkommande som grupp så behöver de i snitt ett år för att klara av introduktionsprogrammet. Många av de ensamkommande som anlände till Sverige under migrationskrisen 2015 uppgav då en ålder på 16-17 år och anses därför idag vara 20-21 år gamla. Chefen för gymnasieskolan i Älmhult bedömer att det kommer att vara samma antal överåriga elever även nästa år.

Nu kommer kostnaden
2018 gjorde Älmhults skolverksamheten ett överskott på 8 miljoner kronor, men 2019 visar alltså prognosen på 42 miljoner kronor i underskott – det vill säga en försämring på totalt 50 miljoner kronor. Och nu kan kommunen tvingas lägga fram ett omfattande sparpaket för att täcka upp för underskottet. Skattehöjningar kan heller inte uteslutas.

Älmhult är inte den enda kommunen i denna situation. Många kommuner runtom i landet brottas nu med underskott i ekonomin efter att den statliga ersättningen för nyanlända har löpt ut, vilket lämpar över hela försörjningsansvaret på kommunens skattebetalare.

Nya gymnasielagen
Den nya gymnasielagen omfattar studier på gymnasienivå på introduktionsprogram, nationellt program, yrkesprogram i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, samt högskola, komvux och särvux. Enligt Migrationsverket ska den sökande kunna visa att denne har för avsikt att studera. I praktiken krävs det bara att den som söker anger på ansökningsblanketten att man tidigare har studerat och kryssar i att det finns en avsikt att studera i framtiden. Det finns inga krav på uppnådda kunskaper. Det är lärarna på skolan som tar beslut om en elev har haft tillräckligt hög närvaro för att skolan ska kunna godkänna eleven.

De tillfälliga uppehållstillstånden beviljas normalt för 13 månader enligt gymnasielagen, vilken gjorde att ett stort antal ensamkommande utan asylskäl fick stanna i Sverige. Om eleven inte hinner avsluta utbildningen inom planerad tid så kan han få förlängt uppehållstillstånd, men då kan kunskapskrav börja ställas.

Enligt Lärarnas tidning så känner lärarna en stor press att sätta godkända betyg då de menar att de har blivit de nya “asylhandläggarna”. Lärarna kan nämligen hamna i en form av lojalitetskonflikt när underkända betyg kan medföra ett utvisningsbeslut för eleven. De ensamkommande har också många aktivister och etablerade medier på sin sida, så det är en grupp elever som många lärare ogärna vill stöta sig med.

Men om en lärare väljer att godkänna elever på felaktiga grunder så kommer eleverna längre fram få problem när de börjar på de nationella gymnasieutbildningarna med bristande grundkunskaper. Lärarna ställs alltså både i ett svårt såväl professionellt som känslomässigt dilemma och riskerar dessutom att få aktivister och media emot sig.

Fenomenet som nu uppstår i Älmhults kommun med 88 elever som är överåriga är helt nytt – tidigare fick överåriga elever gå på komvux för att läsa upp sina betyg ifall de hade misslyckats med sina gymnasiestudier. Då eleverna nu sätts i individuella program som kan pågå i åratal så kommer en mängd kommuner att ställas inför samma problemställning. Många nyanlända kommer från länder där analfabetism är vanligt och att då först lära sig läsa och sedan anpassa sig till den svenska skolplanen är en mycket stor utmaning. Lärarna får rollen inte bara som högstadie- och gymnasielärare, “SFI-lärare” och integrationscoacher, utan de blir också en form av asylhandläggare och Migrationsverkets förlängda arm.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

🟠 – Minnesceremonin för Estoniakatastrofens offer blev för mycket för SVT På 30-årsdagen av passagerarfärjan M/S Estonias förlisning hölls en högtidlig minnesceremoni på Djurgården. Bland gästerna återfanns bland andra kungaparet och statsministern. Hela tillställningen sändes av statstelevisionen, men försvann från SVT efter bara en vecka.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.