Älmhults kommun i södra Småland är känt för att IKEA grundades på orten 1953. På senare tid har kommunen också blivit känd för sina raggningskurser för så kallade “ensamkommande barn” som har genomförts på gymnasieskolan under skoltid. Och nu är kommunen i blåsväder, rapporterar lokaltidningen Smålänningen. Älmhult har helt tagits på sängen av den senaste ekonomiska prognosen.
Kommunen styrs av Alliansen och ordförande för utbildningsnämnden är Gustav Mårtensson (C), som säger till Smålänningen att ”Man har inte haft full koll på intäkter och kostnader”. När tidningen frågar honom vems fel det är att kommunen nu ser ut att göra ett underskott på hela 42 miljoner så svarar Mårtenssson att “det är ingen större poäng i att fundera över det. […] Men det gäller att tänka lite framåt också, så vi inte gör samma misstag igen”.
I sina prognoser har man framförallt missat tre faktorer inom skolan:
- Statsbidragen har minskat med 15 miljoner
- 2018 års personalökning inom skolan belastar 2019 med hela 20 miljoner kronor
- 88 ”överåriga elever” går på gymnasiet till en kostnad om 10 miljoner kronor
Nya Tider har varit i kontakt med en av kommunens controllers med ansvar för ekonomin, för att ta reda på hur man har lyckats räkna så fel. När det gäller de ”överåriga eleverna” så består gruppen av personer som kan vara 4-6 år över gymnasieålder, baserat på åldersbedömningar gjorda av staten. Då de inte klarar av ett vanligt gymnasieprogram kan de gå i klassen ”introduktionsprogrammet” i flera år. Av de 88 överåriga eleverna är majoriteten “ensamkommande barn” som har fått stanna i Sverige med stöd i den nya gymnasieamnestilagen som Centerpartiet lyckades få igenom i riksdagen.
Nyanlända elever behöver ofta två år på introduktionsprogrammet för att först lära sig det svenska språket och sedan läsa upp högstadiekompetens, innan man kan söka sig till ett vanligt gymnasieprogram. Ser man till ensamkommande som grupp så behöver de i snitt ett år för att klara av introduktionsprogrammet. Många av de ensamkommande som anlände till Sverige under migrationskrisen 2015 uppgav då en ålder på 16-17 år och anses därför idag vara 20-21 år gamla. Chefen för gymnasieskolan i Älmhult bedömer att det kommer att vara samma antal överåriga elever även nästa år.
Nu kommer kostnaden
2018 gjorde Älmhults skolverksamheten ett överskott på 8 miljoner kronor, men 2019 visar alltså prognosen på 42 miljoner kronor i underskott – det vill säga en försämring på totalt 50 miljoner kronor. Och nu kan kommunen tvingas lägga fram ett omfattande sparpaket för att täcka upp för underskottet. Skattehöjningar kan heller inte uteslutas.
Älmhult är inte den enda kommunen i denna situation. Många kommuner runtom i landet brottas nu med underskott i ekonomin efter att den statliga ersättningen för nyanlända har löpt ut, vilket lämpar över hela försörjningsansvaret på kommunens skattebetalare.
Nya gymnasielagen
Den nya gymnasielagen omfattar studier på gymnasienivå på introduktionsprogram, nationellt program, yrkesprogram i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, samt högskola, komvux och särvux. Enligt Migrationsverket ska den sökande kunna visa att denne har för avsikt att studera. I praktiken krävs det bara att den som söker anger på ansökningsblanketten att man tidigare har studerat och kryssar i att det finns en avsikt att studera i framtiden. Det finns inga krav på uppnådda kunskaper. Det är lärarna på skolan som tar beslut om en elev har haft tillräckligt hög närvaro för att skolan ska kunna godkänna eleven.
De tillfälliga uppehållstillstånden beviljas normalt för 13 månader enligt gymnasielagen, vilken gjorde att ett stort antal ensamkommande utan asylskäl fick stanna i Sverige. Om eleven inte hinner avsluta utbildningen inom planerad tid så kan han få förlängt uppehållstillstånd, men då kan kunskapskrav börja ställas.
Enligt Lärarnas tidning så känner lärarna en stor press att sätta godkända betyg då de menar att de har blivit de nya “asylhandläggarna”. Lärarna kan nämligen hamna i en form av lojalitetskonflikt när underkända betyg kan medföra ett utvisningsbeslut för eleven. De ensamkommande har också många aktivister och etablerade medier på sin sida, så det är en grupp elever som många lärare ogärna vill stöta sig med.
Men om en lärare väljer att godkänna elever på felaktiga grunder så kommer eleverna längre fram få problem när de börjar på de nationella gymnasieutbildningarna med bristande grundkunskaper. Lärarna ställs alltså både i ett svårt såväl professionellt som känslomässigt dilemma och riskerar dessutom att få aktivister och media emot sig.
Fenomenet som nu uppstår i Älmhults kommun med 88 elever som är överåriga är helt nytt – tidigare fick överåriga elever gå på komvux för att läsa upp sina betyg ifall de hade misslyckats med sina gymnasiestudier. Då eleverna nu sätts i individuella program som kan pågå i åratal så kommer en mängd kommuner att ställas inför samma problemställning. Många nyanlända kommer från länder där analfabetism är vanligt och att då först lära sig läsa och sedan anpassa sig till den svenska skolplanen är en mycket stor utmaning. Lärarna får rollen inte bara som högstadie- och gymnasielärare, “SFI-lärare” och integrationscoacher, utan de blir också en form av asylhandläggare och Migrationsverkets förlängda arm.
