Lokala valutor är en utmanare till fiatpengarna som skapas av banker. På många håll bildar folk så kal­la­de bytarringar som kringgår de vanliga betalmedlen och deras pålagor och avgifter. En sådan har till exempel varit antropsofernas lokala valuta ”järn” i Järna. Foto: friscofreshmarket.com

En guide till världens absurda pengasystem

Bokrecension.
Penningmakten har några år på nacken, men har inte alls fått den uppmärksamhet den förtjänar. Isac Boman är ekonom och har med denna bok, som har underrubriken Ett medel för frihet eller slaveri? äntligen gett oss en kort, lättläst bok som tar upp just de saker runt pengar som många skulle behöva läsa. Den finns även på engelska, då med namnet Money Power. Har du brist på just pengar så finns den extra billigt som e-bok att ladda ner.

Frågan om framtida penningsystem är verkligen brännande just nu, när inflationen äter upp våra besparingar, räntan på lånen ökar och banker kraschar. Men hur fungerar pengar egentligen? Hur skapas pengar? Otroligt nog vet de flesta människor inte det, och Isac Boman skriver i bokens första kapitel Vad är pengar? att inte ens ekonomer har ägnat sig särskilt mycket åt att förstå pengar.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Det finansiella systemet – en ihålig riskmix där olika aktörer äger varandras skulder

Det finansiella systemet – en ihålig riskmix där olika aktörer äger varandras skulder

🟠 Den senaste tidens öppna kriser i flera banker i USA och Europa slätas över av centralbankerna och ansvariga politiker, som har tävlat med varandra om att prata upp banksystemens finansiella styrka och förmåga att stå emot kriser. Ord som ”bankerna är väl kapitaliserade” och ”likviditeten i banksystemet är stark” har avlöst varandra i media efter det att flera stora banker fått problem. Verkligheten ter sig dock inte lika vacker som retoriken hos de ansvariga låter påskina.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Läs även:

Är Hasse Alfredson passé?

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Jan Guillou sätts under lupp

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Att läsa American Psycho

Att läsa American Psycho

🟠 RECENSION Sedan den satiriska romanen American Psycho av Bret Easton Ellis gavs ut år 1991 har den väckt både fasor och funderingar. Men hur kan den läsas och vad kan man få ut av att läsa den idag?

För den som vågar är allt möjligt

För den som vågar är allt möjligt

🟠 RECENSION Visst har vi haft några försiktiga upprorsmän från viktiga positioner inom gammelmedia, journalister som bit för bit har vågat ifrågasätta de påbjudna narrativen. De får ofta lämna sina jobb och skriver nu i stället egna bloggar och böcker. En del kommer i skarpa debatter med sina gamla politiskt korrekta kollegor. Men knappast någon som har arbetat på till exempel SVT och SR har kommit så totalt på tvären med sina gamla kollegor som Joakim Lamotte. I hans bok Där stormen är får vi följa hans resa från gammelmedia till fri, sanningssökande journalist.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.