<strong>Förkolnad ved</strong> finns kvar långt efter en skogsbrand och drar till sig specialiserade organismer. Här har man hittat citronticka, vedmussling och timmerticka på samma vedbit. Foto: Nya Tider.

Naturen och elden

Skogsbranden i Västmanland har beskrivits som en katastrof, och det är det förstås för dem som drabbats, men naturen repar sig snabbt. Skogsbränder är naturliga katastrofer som organismerna genom årtusendena anpassat sig till. Det finns mängder av växter och insekter som för sin överlevnad är beroende av att skogen brinner då och då. Många av dessa är i dag utrotningshotade därför att vi människor så effektivt kan bekämpa eld.
Dessa brandljud på en gammal högstubbe visar att den här skogen haft en dramatisk historia. Foto: Nya Tider
Dessa brandljud på en gammal högstubbe visar att den här skogen haft en dramatisk historia. Foto: Nya Tider

Om en skog får utvecklas helt på egen hand kommer till slut granarna att konkurrera ut de flesta andra trädarter. Men granen tål inte brand. Granens lägre grenar är döda och risiga. Om blixten slår ned i närheten av en sådan gran finns ypperligt bränsle och då tar sig en eldunge snabbt. Om skogen innehåller mycket gran sprider sig sedan elden effektivt. Hettan blir stor och snart brinner även de våta gröna kronorna.

Tallarna är däremot väl anpassade till eld. En gammal tall har tjock så kallad pansarbark som brinner dåligt och isolerar mot hettan. Grenarna sitter högt och går fritt från lågor vid marken. Om det inte blir någon djup markbrand har äldre tallar en stor chans att överleva.

Spår av skogsbränder hittar man i nästan alla naturskogar. Foto: Nya Tider
Spår av skogsbränder hittar man i nästan alla naturskogar. Foto: Nya Tider

Elden frigör kväve och andra näringsämnen och i några år efter branden är marken mycket produktiv. Lövsly slår upp under de höga tallarna som överlevt. Granarna kommer sist, men de klarar sig med bara lite ljus och tränger så småningom igenom lövridåerna. Med granarna kommer ökad risk för brand och på så vis sluts skogens långa kretslopp.

Elden gynnar alltså tall och lövträd och missgynnar gran. Eftersom en given skog naturligt brinner en eller två gånger per århundrade är en äkta naturskog vanligen en hög och ganska gles tallskog, med stort inslag av lövträd som asp och sälg.

Eldberoende organismer

Den spektakulära timmermannen, Acanthocinus aedilis, är inte helt beroende av bränd ved men lockas av den. Foto: Nya Tider
Den spektakulära timmermannen, Acanthocinus aedilis, är inte helt beroende av bränd ved men lockas av den. Foto: Nya Tider

Mest kända av de örter som massutvecklas efter en brand är brandnäva och svedjenäva. Dessa har blivit helt beroende av naturligt brunnen eller svedjad mark. Nävornas frön kan ligga vilande i jorden i flera hundra år. De börjar utvecklas först efter att de blivit upphettade till cirka 50 grader av att eld drar fram ovanför dem. Blommorna lever bara en säsong och skjuter iväg sina frön åt alla håll där de väntar på nästa brand.

Det finns också insekter som behöver förkolnad ved. Den sotsvarta praktbaggen (Melanophila acuminata) har ett extra par ”ögon” vid mellanbenens bas som är känsliga för infraröd strålning, som hjälper den att upptäcka skogsbränder. Den kommer flygande och landar på ved som fortfarande ryker. Där parar de sig och lägger sina ägg under barken på nydödade eller döende träd. Larverna äter sedan brandgynnade svampar.

Brandskiktdynan (Daldinia loculata) är en sådan svamp. Den har en lika egendomlig livscykel. Sporer sprids över extremt stora avstånd med vind, de  infekterar levande lövträd men stannar i ett vilande stadium utan att skada så länge trädet lever. När trädet dödats eller skadats av eld växer svampen snabbt till och bildar ett tunt lager väldoftande och rosafärgat mögel mellan barken och veden. Detta är mycket attraktivt för skalbaggar och andra insekter.

Elden har alltså en viktig roll för skogens och landskapets naturliga utveckling.  Elden föryngrar och skapar variation i landskapet.

Industriskogsbruket

Skogsindustrin hävdar att kalhyggen har likartad effekt som naturlig skogsbrand. Liknelsen är emellertid långsökt. Kalhyggena är ofta mycket större och breder ut sig likformigt över olika marktyper. Sedan planteras hygget med enbart barrträdsplantor som växer upp till enformig tät ungskog, mycket olik den som man hittar på en gammal bränna. Det industriella trakthyggesbruket har gett oss enformiga artfattiga landskap.

För att något bättre efterlikna skogsbrandens föryngring låter man ibland bränna hyggen planerat och kontrollerat. Det är en ganska riskfylld hantering men den kan många gånger ge goda resultat. Problemet med monokultur och landskapets utarmning kvarstår ändå eftersom man till slut planterar med en enda art.

Just på grund av ensidigheten är den odlade skogen mycket mer sårbar om brand väl får fäste. Ett granplantage i 30-årsåldern brinner med förintande hetta och bidrar till eldens snabba spridning, vilket vi såg i Västmanland.

Tallen överlever men får ärr, s.k. brandljud, som bildar daterbara spår av gamla skogsbränder. Foto: Chris Schnepf, University of Idaho, Wikipedia: Brandljud
Tallen överlever men får ärr, s.k. brandljud, som bildar daterbara spår av gamla skogsbränder. Foto: Chris Schnepf, University of Idaho, Wikipedia: Brandljud
Svedjenäva  Foto: Bjortvedt, Wikimedia: Geranium sylvaticum
Svedjenäva.
Foto: Bjortvedt, Wikimedia: Geranium sylvaticum
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.