Välgrundade argument i klimatfrågan kan leda till sabotage om man framför dem

De som envist förfäktar växthusteorin är en grupp av lätt övertygade individer som inte vill möta motstånd. De har inte sett till fakta i ämnet utan har lyssnat till personer som har förmågan att uttala sig auktoritärt såväl muntligt som i skrift. De menar att ”full enighet råder nu beträffande koldioxidens avgörande betydelse för den globala uppvärmningen”. Dessa auktoriteter får snabbt ett dominerande utrymme i massmedia.

Det är inte lätt att ifrågasätta väl förankrade åsikter. Det behövs kunskaper och inte minst tid för att uttrycka sig, något som en dominerande åsiktsmotståndare inte ger – de avbryter. I diskussioner om den globala uppvärmningen och koldioxidens (CO2) betydelse har jag mött många personer med en bergfast övertygelse, men ofta utan goda faktakunskaper. En del tycks tro att människan, genom att förändra atmosfärens innehåll av CO2, kan reglera den globala medeltemperaturen.

Under 1990-talet undervisade jag en del vid Stockholms universitet; mest om geomorfologi men också en del om klimatets förändringar. Sammanhanget i undervisningen stördes emellanåt av frekventa avbrott. Varför är nu detta av någon betydelse? Kommer frågor tillräckligt ofta blir det ingen tid för att framföra det centrala. Det är inte så lätt att med några få ord motivera varför man studerar till exempel det lösa jordtäcket. Ännu svårare är det att på begränsad tid redovisa det som talar för och emot teorier som finns om hur strålningsbalansen förändras vid tillförsel av CO2 till atmosfären.

Den livliga debatten om växthusgasernas betydelse på 1990-talet föranledde en hel del frågor från radio och TV. Jag framförde mina åsikter, även om en del av dem har betraktats som samhällsfientliga. Detta irriterade någon. Föreläsningar saboterades, bland annat genom att brandlarmet aktiverades. Min bil saboterades. Någon hade tagit bort muttrarna på två hjul. Eftersom denna attack skedde på en parkeringsplats orsakade sabotaget ingen våldsam olycka.

Mina åsikter var tydligen omåttligt impopulära. Under kommande veckor slogs mina strålkastare sönder och billåsen bröts sönder otaliga gånger. Ratten och en del andra detaljer stals. Några veckor senare började bilen vingla oroväckande när jag körde på en på en större väg. En granskning av hjulen visade att alla muttrar utom en tagits bort från ett bakhjul och den muttern var på väg att ramla.

Jag kontrollerar numera att hjulen sitter fast innan jag startar upp bilen. Det kan straffa sig att vara väl påläst och komma fram till en åsikt som avviker från den politiskt korrekta. Många forskningsresultat censureras bort och publiceras inte den normala vägen. De flesta får sin information från dagstidningar, inte från väl underbyggda forskningsrapporter. Information måste sökas. Tyvärr, det är tryggast att inte ifrågasätta åsikter som accepterats.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Professor emeritus i naturgeografi. Ansvarig för fältarbetet på den glaciologiska fältstationen i Tarfala 1959 till 1990 med avbrott för glaciologiska studier i Norge. Därefter fältarbeten under många år, bland annat i Antarktis, Afrika, Nya Guinea och Sydamerika. Deltog bland annat i Ymerexpeditionen till Svalbard med den svenska isbrytaren Ymer år 1980.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.