Statsunderstödd media lyfter aldrig fram någon regimkritisk artist, förutom i negativ mening, om de råkat stödja Jimmie Åkesson eller yppat ett förfluget ord om massmigrationens konsekvenser. Då måste de bannas och märkas. Och på det viset förlora sina jobb av en extremt ängslig bransch – som statsunderstödda krafter styr över. Intresseorganisationer som STIM och Sami (intresseorganisationer för upphovsmän och musiker) är också de politiskt korrekta röster i sammanhanget. De lär aldrig backa upp en artist som bryter mot värdegrundsnormen. Inte en enda rebell finns i branschen.
Nyligen har det uppmärksammats att ett flertal konstnärer får bidrag trots att de samtidigt tjänar stora pengar på sin konst. Men inte ens de artister, författare och skådespelare som egentligen klarar sig utan statsstöd säger någonting. De yppar inte ett kritiskt ord. De uppträder med statsministern i Almedalen. De minglar med yrkespolitiker och journalister bakom scenen. De känner varandra ohälsosamt väl. De får jobb i folkliga sammanhang, på bästa sändningstid. De kan håna vanliga människors val av fel parti från scen. De kan raljera fritt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern har kulturbranschens fulla stöd. Stora bidrag är att vänta. Och de sitter i varandras knä. Tro inget annat.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
