BULLE fylld med vispad grädde och mandelmassa samt florsocker på toppen. Så har dagens semla sett ut sedan 1930-talet. Foto: Nya Tider

Semlans dag – Om fettisdagens och fastlagens traditioner i Sverige

Den 28 februari är det fettisdagen – den dag på året som man inte behöver skämmas för att äta en semla med extra mycket grädde och mandelmassa. Fettisdagen handlar dock egentligen om inledningen på den 40 dagar långa fastan inför påsk. Själva semlan har haft olika namn och serverats i mer än en form sedan medeltiden, och har till och med blivit anklagad för ett kungamord.

Fettisdagen är den sista av de tre dagar i fastlagen, alltid en tisdag, som inleder den 40 dagar långa fastan inför påsk. De två som föregår denna dag är fläsksöndagen (även känd som fastlagssöndagen) och blå måndagen (detta kallas även måndagen i stilla veckan). Vad som har gett blå måndagen dess namn är att kyrkorummet denna dag kläddes i blått – fastans färg. ”Fastlag” kommer av det tyska ordet fastelavent som betyder ”kvällen före fastan”. Anledningen till detta namn är att för länge sedan bestod fastlagen endast av kvällen före fastan.

Under de här tre dagarna hade maten en central roll, då fastlagen inledde en lång fasteperiod då man inte fick äta kött, vitt bröd, ägg och mjölk. Även om reformationen gjorde fastan frivillig levde traditionen kvar under lång tid. Fastlagen var frosseriets tid och i Sverige åts under fläsksöndagen och blå måndagen huvudsakligen fläsk eller annat kött.

HUSHÅLLERSKAN Cajsa Warg hade sina synpunkter på hur hetväggen skulle serveras på fettisdagen. Illustration ur hennes bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer som gavs ut första gången 1755.

Fläsk och kött åts visserligen även under fettisdagen, men vad som verkligen dominerade på matborden den dagen var vitt bröd, ägg och mjölk – den sista dagen då man fick äta dessa. Det var därför som fettisdagen en gång i tiden var känd som ”vita tisdagen” och det var det vita brödet och mjölken som blev föregångare till fastlagsbullarna, det vill säga dagens semlor. Det innebär att om man ska vara riktigt noga och traditionsenlig så är fettisdagen den enda dag på året som man ska äta semlor.

År 1689 noteras det i en anteckning att semlor avnjöts i Stockholm, men fastlagsbullar har ätits i Europa sedan åtminstone 1450-talet. De första fastlagsbullarna var formade som kors och garnerade med kummin. Därefter formades bullarna som kringlor innan de fick den karaktäristiska runda form de har i dag.

Det var under 1900-talet som fastlagsbullen huvudsakligen började bli känd som just semla. Tidigare hade benämningarna fettisdagsbulle, fastlagsbulle och hetvägg varit vanliga och dagens semlor är sannolikt inspirerade av hetväggen som var en enkel, ofylld bulle som serverades i en skål med antingen varm mjölk eller smält smör.

Hushållerskan Cajsa Warg skriver 1755 i sin bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer att den varma mjölken ska blandas med socker och smör. Det var först på 1800-talet som mandelmassan började tillverkas och användas som fyllning. Ordet ”hetvägg” kommer av tyskans heiße wecke vars ungefärliga betydelse lyder: ”varma kilar”. Detta syftar möjligen på fastlagsbullens ursprungliga utformning som ett kilformat kors. Hetväggen hade ätits i Tyskland sedan medeltiden.

Dock var det inte alla som kunde avnjuta detta bakverk. Fastlagsbullen bakas nämligen på vitt vetemjöl och det hade endast de välbärgade i samhällets övre skikt råd med under 1600-, 1700- och 1800-talet. Dessutom odlades vetet i de sydligare delarna av Sverige, vilket innebar att det var först under 1900-talet som bruket att äta semlor blev vanligt i Dalarna och Norrland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

No Content Available

Läs även:

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Den mystiska gravplatsen

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Bergens och gruvornas fru

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.