Valaffischer i förra årets presidentval. Foto: Wikipedia/Arto Alanenpää

Riksdagsval i Finland den 14 april – S kan vinna – gammal utrikesminister leder nytt parti

Den finländska valrörelsen bjuder på flera spännande överraskningar. Socialdemokraten Antti Rinne, som hoppas vinna och bli statsminister, återkom i början av mars efter den hjärtsjukdom han akut råkade ut för i Spanien och tidigare utrikesministern och ex-centerpartisten Paavo Väyrynen ställer upp i ett nytt invandringskritiskt parti med både högerextremister och exkommunister. Samtidigt ökar Sannfinländarna till tredje största parti.

Det finländska valet 14 april kan få ett mycket intressant utfall. Regeringen, under statsminister Juha Sipilä (Centern, Samlingspartiet och Blå Framtid), avgick den 8 mars efter att ha misslyckats med att få stöd för en vårdreform. Sedan dess styr samma regering vidare i form av en expeditionsministär där de inte kunnat utöva mer av sin politik, utan styr landet strikt byråkratiskt tills en ny regering kan bildas efter valet. Regeringen, och särskilt Juha Sipiläs parti Centern, blev impopulära eftersom de tvingades driva en nedskärningspolitik som drabbat deras kärnväljare på flera sätt.

Den senaste perioden präglades av konflikter mellan regeringen och fackföreningarna och den offentliga sektorns anställda. Inte minst Konkurrenskraftsavtalet, som medförde sänkta inkomster och mer arbete, var en besk medicin för folket, men det behövdes handlingskraft för att få Finlands arbetsmarknad i fas med omvärlden. Juha Sipilä anser att man också lyckats att få upp villkor och produktionen i Finland till konkurrentländernas nivå, några ytterligare stålbad anser han inte behövs. Men kritiken efter misslyckandet att genomföra Vård- och förvaltningsreformen, som ledde till regeringens avgång och uteblivna besparingar på tre miljarder Euro, är svår att undkomma för Centern och Sipilä. Partiets valresultat 2015 på 21,1 procent efterföljs troligen av en katastrof den 14 april. Centern får enligt opinionsmätningar endast 14-15 procent.

Antti Rinne – valets trolig vinnare och blivande statsminister? Foto: Socialdemokraterna i Finland

Den 57-årige laestadianen Juha Sipilä är mångmiljonär med bakgrund i IT-branschen och har också mött kritik för hur han agerat inom affärslivet. Bland annat har hans företag under en period fått anmärkningsvärt höga bidrag i vissa sammanhang. Men det är den förda regeringspolitiken som Sipilä kritiseras mest för hos väljarna. Istället är det Socialdemokraternas Anti Rinne som har blivit den populäraste partiledaren. Socialdemokraterna vill inte ha någon kommersialisering eller privatisering och ytterligare kommersialisering av åldringsvård och socialsektorn. Detta är frågor som härstammar ur Samlingspartiets valfrihetsidéer medan Centern, genom att låta regeringen avgå, öppnar för att närma sig Socialdemokraterna genast efter valet eftersom privatiseringsfrågan blivit stendöd. I början av april uttalade Jan Sundberg, som är professor emeritus i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, att Juha Sipilä kovänt totalt politiskt efter regeringens avgång, Jan Sundberg har placerat in alla riksdagskandidater på den så kallade GAL-TAN-skalan och där visar sig statsministern Juha Sipilä ha flyttat väldigt långt till vänster men ändå en bit upp i riktning traditionell, auktoritär, nationalistisk. Professorn menar att det har stort samband med vårdpolitiken där Sipilä, som kritiserat flera vårdskandaler, äntligen kunnat frigöra sig från samarbetet med det privatiseringsivrande Samlingspartiet. Möjligen, förklarade Sundberg för TV-kanalen YLE, är Centern det parti som klarar av sådana manövrar och att de därför klarar att hämta in stödet på sluttampen.

Ovanligt många partier att välja bland

Fortsätter vi med att titta på antalet partier som ställer upp så är det trångt till höger om de borgliga partierna. Där finns Sannfinländarna, Blå Framtid och Sjustjärnerörelsen som utgör antietablissemangspartier. På vänstersidan finns De Gröna (miljöpartiet) och Vänsterförbundet som är modern ungdomlig stadsvänster med rötter hos det gamla kommunistpartiet. Dessutom försöker ett nytt feministiskt parti med “antirasism” på agendan att konkurrera om väljarna. Adderat till de gamla, eller om man så vill, vanliga partierna i den breda mitten, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Centern, Svenska folkpartiet och Samlingspartiet, så blir det elva partier som fått vara med på valdebatter, om än inte alla överallt samtidigt. Som ni läsare minns så var ju Sannfinländarna ett riksdagsparti som delades efter att de togs in i den borgliga regeringen med Centern och Samlingspartiet. När Sannfinländarna bytte till en ny och radikalare partiledare, Jussi Halla-aho, blev det för mycket för Samlingspartiet och Centern och för att rädda regeringen erbjöds en lösning. De av Sannfinländarna som satt i regeringen (däribland ex-ledaren och grundaren Timo Soini och den obstinate svenskmotståndaren Sampo Terho) bildade partiet Blå Framtid (omnämns oftast som Blått) som fortfarande är kvar i regeringen. Blått får dock under en procent i mätningarna.

Sannfinländarna gjorde ett bra val 2011 och 2015 (19 respektive 17,68 procent) men har sedan backat i opinionen. På sista tiden har partiet åter vunnit respekt och har ökat ordentligt. I de senaste mätningarna får Sannfinländarna lika mycket som Centern (båda partierna ligger runt 15 procent) och kan därmed även bli Finlands tredje största parti eftersom regeringspartierna Samlingspartiet, Centern och Blått fortsätter att tappa stöd. Istället är det Socialdemokraterna som vunnit mark. Även De Gröna, miljöpartiet i Finland, har vuxit anmärkningsvärt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Riksdagen godkände anslutningen till Nato den 22 mars, men DCA-avtalet har ännu inte kommit upp till omröstning. Debattören Elsa Widding, oberoende riksdagsledamot, pekar på att allt fler kräver att anslutningen strider mot Sveriges grundlag och att riksdagens omröstning därmed måste genomföras enligt reglerna för grundlagsändringar: två beslut med ett riksdagsval emellan.

Läs även:

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.