Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Sverige efter 1945, sett från Skåne

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Släck Flamman i Malmö!

Släck Flamman i Malmö!

🟠 KRÖNIKA Organisationen Flamman i Malmö är ett ”socialt förebyggande centrum” som bland annat jobbat med en avhopparverksamhet för IS-återvändare. 2023 fick de över 26 miljoner kronor i bidrag från Malmö stad och olika statliga myndigheter.

Läs även:

De vise männen

De vise männen

🟠 HISTORIA ”Stjärnan ledde vise män fram till Jesus deras vän. Vi kan följa samma stjärna. Om vi gör det glatt och gärna ska vi också hitta hem, ska vi också hitta hem.” Sv. psalm 133.

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

🟠 Stf. Flygvapenchefen: Nu tar vi nästa steg i vårt samarbete med USA. Historia skrevs i juni då två amerikanska B-1B Lancer strategiska bombflygplan, med kapacitet att bära kärnvapen, för första gången någonsin landade i Sverige. Det skedde inom ramen för den andra flygövningen som genomfördes i norra Sverige bara den senaste månaden. Nya Tider avslöjar flera okända aspekter om B-1B Lancer, inte minst hur det egentligen ligger till med dess kärnvapenkapacitet, samt gör en analys om varför USA och NATO är så intresserade av Sverige och ett flygfält i Norrbotten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Romantikens konstnärliga genombrott

🟠 KULTUR Nationalmuseum visade fram till nyligen Romantiken – ett sätt att se. Det var en imponerande utställning med ett brett grepp över den period under 1800-talet som kommit att ges detta namn. Ämnet tycks ligga i tiden, vilket framgår av att det internationellt pågår, har pågått och kommer att pågå flera utställningar på samma tema.

Den eldrökta

🟠 KULTUR Magnus Stenlund höll den 28 november boksläpp, arrangerat av Frihetsnytt, för den historiska äventyrsberättelsen Den eldrökta. ”Förhistorisk” kanske är en exaktare beskrivning. Berättelsen är givetvis fiktiv men väl förankrad i vad vi kan veta om vår förhistoria, i synnerhet för oss med rötter vid Mälaren och Uppland.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.