Turkiets irritation mot EU har växt sedan den misslyckade statskuppen. Detta efter att Bryssel uttryckt oro för att ”övervåld” används och att utrensningarna är ”rättsvidriga” samt påtalat att ett eventuellt införande av dödsstraff inte är förenligt med EU-medlemskap. EU liksom omvärlden tycks uttrycka sig lika avvaktande och diplomatiskt som Ankara är krävande och högljudda.
Tiotusentals drabbade av utrensningar
Sedan kuppförsöket har minst 18 000 personer arresterats. Fängelserna är överfulla och det har kommit fram rapporter om grava missförhållanden och förhör med tortyrliknande metoder.
Det är inte bara nästan 10 000 poliser och närmare 7 000 militärer, varav drygt hundra generaler och amiraler, som drabbats i de pågående utrensningarna. Mer än 22 000 anställda inom utbildningsväsendet och över 17 000 myndighetspersoner har stängts av, sparkats eller fått sina licenser indragna.
Totalt rör det sig om minst 60 000 människor som drabbats, vissa talar om siffror närmare 100 000. De misstänks ingå i Hizmet-rörelsen som leds av den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen, som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket. Rörelsen är terrorstämplad i Turkiet sedan december förra året.
Nästan varje dag drabbas nya yrkesgrupper, allt ifrån religiösa funktionärer till flyganställda. Kritiker till den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan har upprörts över att inte ens gripande av journalister eller avskedandet av fler än 2 700 domare, mer än en tredjedel av den turkiska domarkåren, har fått det så kallade världssamfundet eller för den delen FN att reagera med annat än aktsam uttryckt oro.
Turkiet kräver utlovade 28 miljarder
EU har försiktigt påtalat att det misslyckade kuppförsöket är ”ingen ursäkt för Turkiet att överge rättsstatsprincipen”. Det har gjort Ankara rasande.
Erdogan-administrationen påminner om att EU inte hållit löftena om motsvarande över 28 miljarder kronor och visumfrihet för turkiska medborgare inom Schengenområdet, som utlovats mot att Turkiet ska kontrollera migrantströmmen från Syrien till Europa.
EU har hitintills bara betalat cirka tio miljoner kronor för att Turkiet ska upprätthålla det kvotsystem för migranter som man kommit överens om. Sedan avtalet började gälla i slutet av mars har migrantströmmen till Grekland kraftigt reducerats. Som en jämförelse kom i oktober 2015 över 212 000 migranter till Europa via Turkiet mot cirka 1 500 i juni i år.
Det är dock inte bara Turkiets förtjänst utan bättre nationella gränsskydd mot Balkanländerna och mindre generösa asylregler i mottagarländerna spelar också in, då det påverkar viljan hos syrier och andra i Turkiet att betala stora summor till människosmugglare som investering för en bättre tillvaro i Europa.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.