De flesta känner nog till Charles Darwin (1809-1882). Han räknas som en av vetenskapens största genom sin teori om arternas uppkomst. Matematikern Isaac Newton (1642-1727) kanske kan göra honom platsen stridig om tronen. Newtons arbete kring gravitationslagen samt hans tre rörelselagar tillhör hans mest kända verk. Men få vet att såväl Charles Darwin som Isaac Newton utvecklade sina teorier utanför universitetsvärlden. Vad ännu färre vet är att Charles Darwin var en av Englands allra rikaste personer. Han disponerade över en gigantisk förmögenhet. Isaac Newton var från födseln mycket välbärgad. Båda kunde dra sig tillbaka till sina stora egendomar och under decennier oförtröttligt ägna sig åt sin vetenskapliga passion.
Mycket av den värld vi får oss beskriven kommer oftast från de besuttna klasserna. Om Darwin och Newton hade varit födda i rännstenen hade deras snillen troligen gått förlorade. När industrialiseringen kom igång under 1800-talet för att under 1900-talet ge arbetarklassen bättre villkor blev lönearbetet en möjlighet för den fattige att förbättra den egna sociala situationen. Arbetarklassens och böndernas barn kunde ta kortare påhugg för att tjäna ihop en slant för att ha råd med annat. Författarna Harry Martinson och Eyvind Johnson kom från enkla förhållanden, men arbetade hårt och skrev. Före dem fanns få författare sprungna ur de djupa folklagren.
I dag vill politikerna skapa enkla jobb. De tiderna är dock över. Marknaden för tillfälliga jobb har upphört. Den som vill ha en slant för att få tid att tänka, skriva, skapa eller utveckla en idé måste antingen ta ett lån, ha en partner, förälder eller mecenat som försörjer dem. Om man lät varje människa ha en grundtrygghet med en ytterst modest medborgarlön, skulle man slippa diskussionen om enkla jobb. En medborgarlön kan dessutom ersätta försörjningsstöd (hette tidigare socialbidrag), pensioner, arbetslöshetsunderstöd, föräldrapenning och studielån.
I dag har vi två miljoner pensionärer och omkring en halv miljon som är arbetslösa eller som deltar i olika kostsamma arbetsmarknadsåtgärder. Några hundratusen studerar på universitet och högskolor. Lika många har försörjningsstöd och föräldrapenning. Alla i dessa grupper skulle kunna få en medborgarlön. Den som vill ha en högre A-kassa, sjukpenning, föräldrapenning eller pension kan avtalsvägen genom arbetsmarknadens parter ordna bättre villkor. En rimlig medborgarlön kan ligga kring 8 000 kronor i månaden.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.