Magnus Stenlund ger helt ny syn på svensk bronsålder

Svärdet och gudarna är den andra boken i Magnus Stenlunds gigantiska historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Boken handlar om brons­åldern och är dubbelt så omfattande som den första, som avhandlade sten­åldern. Projektet omfattar även äldre järnåldern och jag är förvarnad om att den tredje boken, Ynglingakonungarna, kommer att innebära ännu en dubbling. Författaren tecknar svenskarnas historia på ett helt nytt och ofta överraskande sätt. Verket håller på att bli en klassiker och ett måste i varje historieintresserad persons bokhylla.

Bronsåldersbokens 593 sidor omfattar nästan 30 sidor källförteckning och 200 bilder. Pärmen är hård och papperskvaliteten hög, inte minst gäller det den 42 sidor tjocka färgbildsbilagan. Även innehållsförteckningen är betydande och att underrubrikerna anges högst upp på varje uppslag är en stor hjälp för att hitta, eftersom Stenlund refererar till dem i texten. En generell kommentar är att allt ger ett mycket gediget intryck: rubriker och underrubriker talar om vad det ska handla om och avsnittstitlarna gör mig nyfiken.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ynglingakonungarna utgör den sista delen i Magnus Stenlunds episka verk "En ny men gammal historia om Sverige", där vår tidiga historia presenteras i ett helt nytt ljus. Boken blev så omfattande att den fick delas upp i två band.

Ynglingakonungarna – myt eller verklighet?

🟠 Vår tidiga historia mer detaljerat än någonsin tidigare. Ynglingakonungarna är den tredje och sista boken i Magnus Stenlunds stora historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Den blev så omfattande att den fick delas upp i två band. Projektet inleddes med Blodet och jorden om stenåldern, där den nya genetiska arkeologin får stort utrymme. Sedan följde Svärdet och gudarna om bronsåldern, där metallerna och krigen, men också våra äldsta myter och gudar analyseras med nya metoder och många häpnadsväckande slutsatser som resultat. Det är praktfulla och unika böcker om Sveriges förhistoria som förtjänar sin plats i varje sann patriots bokhylla. För, som Stenlund frågar retoriskt, vem kan med rätta kal­la sig svensk utan att veta vad en svensk är?

Nationalromantikerna hade rätt

Nationalromantikerna hade rätt

🟠 Bokrecension. Sveriges förhistoria är unik. Vår sten-, brons- och tidiga järnålder har mycket spännande att berätta. Men dagens etablissemang förtiger det. Man vägrar ge det hela någon som helst vinkel som kan göra oss svenskar stolta. Men den forskning som de facto bedrivs måste väl ändå kunna tas fram ur skuggorna och visas för gemene man. Ty den säger ju att Sverige är unikt. Och nu finns en bok som berättar om detta. En bok som tolkar vår förhistoria i Sverige­vänlig riktning.

Läs även:

Jan Guillou sätts under lupp

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Att läsa American Psycho

Att läsa American Psycho

🟠 RECENSION Sedan den satiriska romanen American Psycho av Bret Easton Ellis gavs ut år 1991 har den väckt både fasor och funderingar. Men hur kan den läsas och vad kan man få ut av att läsa den idag?

För den som vågar är allt möjligt

För den som vågar är allt möjligt

🟠 RECENSION Visst har vi haft några försiktiga upprorsmän från viktiga positioner inom gammelmedia, journalister som bit för bit har vågat ifrågasätta de påbjudna narrativen. De får ofta lämna sina jobb och skriver nu i stället egna bloggar och böcker. En del kommer i skarpa debatter med sina gamla politiskt korrekta kollegor. Men knappast någon som har arbetat på till exempel SVT och SR har kommit så totalt på tvären med sina gamla kollegor som Joakim Lamotte. I hans bok Där stormen är får vi följa hans resa från gammelmedia till fri, sanningssökande journalist.

En bättre förståelse för vänstern

En bättre förståelse för vänstern

🟠 RECENSION Anton Stigermark är en känd skribent i den alternativa högermiljön. Nu har han samlat sina bästa texter i en urvalsvolym. De välskrivna texterna ger sammantaget högerläsaren en bättre bild av fienden, den moderna vänstern, och gör den rustad för en kvalificerad debatt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.