Klimatpanelens vilseledande modeller

Klimatet har diskuterats intensivt de senaste åren. Nyligen beslutade BBC att klimatförändringar inte är någon omstridd fråga längre och alla som tycker annorlunda kallas ”knäppgökar”. Stefan Torssell, sjökapten och före detta byrådirektör på Sjöfartsverket, redogör i denna artikel för sina observationer kring en förklaringsmodell som är lika uppenbar som outforskad.

Ibland måste saker upprepas. Nya Tiders åsikter och värderingar uttrycks i ledaren och i spalten Chefredaktören har ordet. Övriga artiklar försöker vara objektiva, alltså läsaren värderar. Debatt och krönikor har bredare ramar. Brister i följande artikel beror alltså på mig. Till saken.

Efter att meteorologerna under 1980-talet lyckades avvärja att ozonlagret förtunnades så fick de nästan rockstjärnestatus. Nu har de upptäckt ett samband mellan ökad koldioxid och klimatförändringar och vill upp på scenen igen. Mycket skickligt har de skapat klimatpanik jorden runt. De som är intresserade av vetenskap vet att samband inte utgör vetenskapliga bevis. Före industrialiseringen låg koldioxidhalten i atmosfären på 270 ppm (parts per million). År 1986 hade koldioxiden ökat till 366 ppm och ökade med omkring 1 ppm/år. Nu ligger koldioxidhalten kring 400 ppm.

Jag satt i en småbåtshamn. En båtmotor var igång. Kylvattnet släpptes ut i sjön. Jag funderade på hur många som måste bo i sina båtar en vinter för att vattnet i marinan inte skulle frysa till is? Några tankar korsade varandra.

Fanns kylvatten från sjöfarten med i klimatkalkylerna? Jag ska bespara läsaren från månader av beräkningar. Följande siffror är mina egna. De finns inte publicerade någon annanstans så vitt jag vet.

Det finns omkring 39 000 handelsfartyg över 300 bruttoton i världen (plus en stor mängd andra fartyg). De släpper tillsammans ut minst 30 miljarder kubikmeter kylvatten, uppvärmt 5◦ C.

Siffrorna är givetvis ungefärliga. För att kontrollera mina uppgifter ringde jag olika vetenskapsinstitutioner och vetenskapsjournalister. Ingen hade ens tänkt tanken. Jag ringde Finland och Norge. Tankegången var totalt okänd. Sammanlagt var jag i kontakt med tolv forskare som hade lägst en doktorsgrad i ämnena meteorologi, glaciärforskning eller oceanografi. Flera var professorer. Ingen kände till någon studie i ämnet.

Jag var förbluffad. Tanke ledde till nästa tanke. Omkring 70 procent av kärnkraftens energi släpps ut som kylvatten. Efter en tid hade jag räknat ut följande utsläpp av vatten uppvärmt 10 grader i Östersjön: sjöfarten 500 miljoner m3, hushållen 500 miljoner m3, processindustrin 4 miljarder m3, kraftverken 4 miljarder m3, kärnkraften 14 miljarder m3. Summa: 23 miljarder m3 uppvärmt 10◦ C. Siffrorna var medvetet lågt räknade. Jag gjorde motsvarande beräkning för Nordsjön och Engelska kanalen och kom fram till 185 miljarder m3 uppvärmt vatten 10◦ C.

Dessa siffror finns inte med i klimatpanelens modeller. Jag tog kontakt med Köpenhamns universitet. Inte heller deras främsta forskare inom polarforskning hade funderat på detta. Vet inte de, torde ingen annan forskare på jorden göra det heller.

Vatten bevarar värme under lång tid och kan transportera det långa sträckor, till exempel till Arktis isar.

Klimatpanelens hypoteser är framtagna av meteorologer. De kan atmosfären ner till havsytan. Allt därunder är okänt för dem.

Från Skagerack går Baltiska strömmen ut i norra delen av Nordsjön som går över i Golfströmmen där den ändrar namn till Norska strömmen som går upp till Norra ishavet. Vattentemperaturen runt polarisen avviker inte mer än 0,2◦ C kring medelvärdet. En minimal höjning av vattentemperaturen orsakar stora områden av smält is. Det är vatten och inte luft som smälter is.

Jag skickade mina beräkningar i januari 2010 till Miljödepartementet, Vetenskapsrådet, Energimyndigheten, Oceanografiska Institutionen i Göteborg, Stockholm International Water Institute och SMHI.

Från SMHI fick jag ett nonsenssvar. Övriga institutioner har ännu inte yttrat sig. Energimyndigheten började räkna, men över fyra år senare har ännu inget hänt. Oceanografiska institutionen skulle göra en studie som de lovade att jag skulle få ta del av när den var klar. Den har ännu inte kommit. SMHI såg jag hade dragit i gång ett litet projekt.

Vatten är det ämne på jorden som näst ammoniak bevarar värme längst. Havsströmmar under havs­ytan behåller sin värme. Golfströmmen för värme till Norden från Karibien. Norska Strömmen, som är förbunden med Nordsjön, leder till Arktis isar. Förutom värmeutsläpp i haven (som bevaras) så sker även stora värmeutsläpp i luften (som är lättflyktig).

Om min teori håller så kan man åtgärda uppvärmningen av haven. Kärnkraftens kylvatten och andra värmeutsläpp går att hantera.

För att ge en bild av hur mycket värme vi släpper ut i de nordliga vattnen så kan man tänka sig en swimmingpool som är 40 x 10 meter och 5 meter djup (Östersjön). Varje dag låter vi 60 liter vatten uppvärmt 10◦ C rinna ut en meter under vattenytan. Det ger i genomsnitt 2,5 l/tim. Låt vattenmassan strömma mot en annan bassäng med knappt en cm/dygn, vilket får simulera att Norrlands älvar fyller på Östersjön som gör att Östersjön långsamt förs ut i Nordsjön. Den poolen (Nordsjön) är 60 x 10 m och 10 meter djup. Där släpps 500 liter vatten ut om dagen, uppvärmt 10◦ C, en meter under vattenytan, drygt 20 l/tim. Låt processen pågå i femtio år, tills ny balans uppnås.

En ökad befolkning och en ökad tillväxt innebär en fördubbling inom några decennier. Då går det undan. En fyrdubbling av Sveriges befolkning som C och MP vill ha, skulle troligen orsaka en klimatkollaps i Norden.

Stämmer mina beräkningar så kommer Nordpolens isar att smälta underifrån och från sidan. Inte ovanifrån. Arktis kommer att värmas upp snabbare än Antarktis beroende på vattenströmmarnas riktning i haven. Grönlands inlandsisar kommer att smälta cirka 5-7 dagar längre per år. Stora isområden kommer att avskiljas från Grönland och Antarktis genom ökat vattentryck underifrån. Dessa isar är förbundna med land och bryts loss om vattennivån stiger. Om cirka fem år kommer vårarna tidigare i Östersjön, inte minst efter att tredje kärnkraftsreaktorn i Olkiluoto i Finland dragit i gång. Nederbörden ökar i Norden.

Stockholm kan om några decennier nås av vindstyrkor över 40 meter per sekund, alltså tropiska stormar. Kinesiska sjön är relativt grund och tar emot stora värmeutsläpp från Kina. När ytvattnet överstiger 28◦  C startar tyfoner. Stora naturkatastrofer kommer att drabba området.

Det finns dessutom kedje­effekter av värmeutsläppen. Vattenångan ökar i atmosfären, värmeutsläpp vintertid möts av en dubbel växthuseffekt. Mer värme stannar därför kvar. Värmeutsläpp i haven ökar ångbildningen, vilket fördröjer den ordinarie avdunstningen.

Värmeutsläppen i Norden, Ryssland, Kina och Nordeuropa finns inte i klimatforskarnas modeller och förvånade omarbetar de hela tiden sina kalkyler. Läsaren av denna artikel kan nu mer om haven än vad de gör. Det som är intressant med mina siffror är att alla mina förutsägelser hitintills har slagit in.

Det finns mycket prestige bakom forskarnas ovilja att forska i saken. Regeringarna i Nordeuropa, Ryssland och Kina är också ointresserade. Detta är frågor som Sydeuropa, Sydasien och Sydamerika har störst intresse av att klarlägga, men detta har de ännu inte tänkt på.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.