Jan Myrdal. Foto: Nya Tider
Jan Myrdal talar på Chisinauforumet den 15 december. Foto: Nya Tider

Jan Myrdal och Nya Tider på antiglobalistisk konferens med Moldaviens president

En svensk representation med den välkände skriftställaren Jan Myrdal och Nya Tiders redaktörer Vávra Suk och Sanna Hill deltog den 15-16 december i det internationella Chisinauforumet med titeln Finansiell kapitalism och alternativ till denna i det 21:a århundradet. Jan Myrdal talade på temat samling mot amerikanska utomrättsliga krig och erfarenheter av svensk historia av krig och realpolitik.

Under den 15-16 december förlöpte den internationella antiglobalistiska konferensen i Moldaviens huvudstad Chisinau med deltagare främst från Europa, men även från Chad och andra länder. Både ”höger” och ”vänster” fanns på plats, representerade av företrädare för italienska Lega Nord, franska Front National, bulgariska Ataka med flera å ena sidan, och av Jan Myrdal, som kallar sig partilös kommunist, tyska Antiimperialistisk aktion med flera å andra sidan. Till ”vänster” kan man troligen även räkna Moldaviens socialistiske president Igor Dodon, som deltog på mötet. Tyngdpunkten låg dock inte på politiker, utan på samtidens antiglobalistiska filosofer och tänkare, som Ivan Blot, Alexander Dugin med flera. Att höger och väster spelat ut sin roll var alla överens om, och få av deltagarna – om någon – kan kategoriseras i något tydligt fack.

Mötet organiserades av parlamentets vice talman Iurie Rosca.

Panelen bestod bland annat av (från vänster) Iurie Rosca, parlamentets vice talman, Igor Dodon, Moldaviens president, Alexandr Dugin, rysk filosof. Foto: Nya Tider
Panelen bestod bland annat av (från vänster) Iurie Rosca, parlamentets vice talman, Igor Dodon, Moldaviens president, Alexandr Dugin, rysk filosof. Foto: Nya Tider

 

Nya Tider har deltagit på mötet både aktivt och för att bevaka det historiska evenemanget, och presenterar till att börja med Jan Myrdals tal i sin helhet.

 

Katastrofer mer än möjliga men inte oundvikliga

Ers excellens Igor Dodon, Republiken Moldaviens president, Joint Committee of Chişinău Forum, respekterade deltagare, mina damer och herrar.

Jag är tacksam för inbjudan att tala här eftersom jag är överens med arrangörerna både om att en öppen och rationell diskussion är nödvändig och om att en gång befriande idéer kan hårdna och förändras till ideologier, falskt medvetande. Eller för att uttrycka det tydligare; liksom många av oss i Europa ser jag mycket av mina egna politiska rötter bland dem som satt till vänster i den franska nationalförsamlingen 1789. Men samtidigt vet jag att individer och organisationer som kallar sig ”vänster” i Europa i dag, liksom först på 1800-talet och sedan på olika sätt på 1900-talet, har varit politiskt ansvariga för imperialistiska och koloniala krig. Uttryck som ”vänstern” fördunklar problemen. Istället måste vi söka sanningen från fakta. (Att Mao Zedong använde dessa ord 1938 borde inte störa någon eftersom de härrör från den rationella kärnan i både kinesisk och västerländsk tradition.)

Jag ska ta fyra olika exempel:

Flyktingkrisen, det vill säga massmigrationen till Europa från Afghanistan, Västasien och Afrika skapar allvarliga och hotfulla sociala problem och konflikter här i Europa. Men det är inte resultatet av någon act of god som jordbävningar eller klimatkatastrofer. Jag känner väl till det här. För sextio år sedan flyttade jag till Kabul. Afghanistan var ett fattigt, feodalt land som genom att vara starkt självständigt lyckades överleva det ”stora spelet” på 1800-talet. Min hustru och jag reste över hela landet. Vi var unga och fattiga men eftersom vi var artiga och obeväpnade skyddades vi av pakhtunwali också när vi bodde hos svartatältnomaderna. De flyttade från höglandets betesmarker till låglandet på hösten, men det var inga afghaner som flydde från landet! (Jag skrev en bok för att öka förståelsen av Afghanistan i våra länder. Det publicerades på många språk, även på rumänska.) Vi vet alla vad som hände. Nu fortsätter Nato sitt illegala krig mot det afghanska folket för ekonomisk och politisk kontroll över Centralasien och även det officiellt neutrala Sverige deltar med trupper. Afghanska flyktingar kan nu ses som tiggare i Stockholm. Som Chaucer uttryckte det i 1390: The chickens come home to roost.

Det här är inte en humanitär kris. Den måste betraktas och behandlas som en internationell politisk förbrytelse.

Mitt andra exempel är annorlunda:

Jag kommer från ett land i Europa som inte har upplevt krig på mer än tvåhundra år. Att vi har förskonats beror inte bara på någon form av historisk tur utan delvis även på en specifik utrikespolitisk tradition. Ända sedan Sverige och Ryssland bildades som nationer hade det förekommit krig i norra Europa dem emellan. Under åtta hundra år orsakade dessa krig ett stort lidande. Även i denna del av Europa krigade Karl den tolftes trupper. Till sist var Sverige år 1809  så fullständigt militärt besegrad att det förlorade den östra delen av sitt nationella territorium. (Vid den tiden fanns varken Finland eller Sverige som vi känner dem i dag. Det var ett enhetligt ganska fattigt bondeland där språken blandades, finska talades inte bara i Stockholm utan även bland mina förfäder, Dalarnas skogsfinnar. Finland som nation bildades under den ryska ockupationen på 1800-talet.)

Jan Myrdal. Foto: Nya Tider
Jan Myrdal. Foto: Nya Tider

 

I Sverige störtades den ytterst inkompetente kungen och den franske napoleonske marskalken Jean Baptiste Bernadotte kallades in som kronprins. Han var en för detta revolutionär som blivit en extremt pragmatisk realpolitiker. (Dictionnaire des girouettes som utgavs i Paris under Napoleons hundra dagar 1815 påpekade att Bernadotte hade svurit tio olika trohetseder och brutit dem alla efter omständigheterna.) Han såg vad de svenska politikerna inte hade kunnat förstå. De åtta hundra åren av krig var meningslösa. Ryssland kunde vara svagt eller starkt, men det fanns där och var större. Han tog omedelbart kontakt med den ryska tsaren och förändrade, utan hänsyn till svenska känslor, den svenska politiken för gott.

Jag ska inte in mer på hans historia även om den är fascinerande; han kunde inte få den franska tron han strävat efter, men han lyckades manövrera och överleva som monark, trots den Heliga Alliansen och den politiska legitimismen. I Sverige är han känd för sin kamp mot yttrandefriheten. År 1834 formulerade han de utrikespolitiska principer som blev kända som Bernadottepolitiken. Sverige var ett litet land omgivet av stormakter till öst, syd och väst. Det kunde överleva endast genom att agera smidigt och samtidigt hålla fast vid de vitala intressena. En principiell Realpolitik, skulle man kunna säga.

Mitt tredje exempel är personligt, från det senaste kriget.

I juli 1940 återvände min far, Gunnar Myrdal, till Förenta staterna för att avsluta sin undersökning av negerfrågan, the Negro Question (som 1954 fick ett centralt värde när USA:s högsta domstol fattade sitt beslut om att avskaffa segregationen). Han behövde tyskt visum för att kunna åka till Portugal och därifrån med fartyg ta sig till USA. Han var vid den tiden både en akademiker och en framstående svensk politiker. Som antifascist hade han svartlistats av den tyska regeringen och nu var Sverige i princip omgivet av tyska trupper. En representant för den tyska legationen (det var inte någon ambassad vid den tiden) kom till oss. Jag minns det väl. Den tyska diplomaten sa:

– Vi är ett vidsynt folk. Vi är beredda att dra ett streck över det förflutna. Vi bygger nu det stora europeiska huset. Vi kommer att låta Sverige lämna sin lilla stuga, stiga in i det stora huset och inta sin  rättmätiga europeiska plats.

– Men vi svenskar, sa min far, föredrar vår egen lilla stuga, en som vi sköter själva.

Självklart fick han inte visum utan tvingades resa via Ryssland och Japan till USA. Men han behöll sin uppfattning om den lilla stugan till slutet, även när många inflytelserika personer arbetade för att få Sverige att komma in i det som skulle bli ett nytt stort europeiskt hus, en europeisk union utan det självbestämmande som svenskarna kunde ha i sin egen stuga.

Mitt fjärde exempel är lite annorlunda. Det handlar om möten och konferenser som denna. Under årtiondena har jag deltagit i många sådana. Ta den vi höll för tio år sedan i Palais Bourbon (Assemblée Nationale) i Paris om ”Justice International et impunité, le cas des États-Unis”. Den samlade ett mycket brett spektrum av intellektuella och offentliga personer för en intellektuellt hederlig och rationell debatt om USA:s extralegala beteende och hur man kan skyddar de rättigheter som folken i olika länder har vunnit de senaste århundradena. (I mitt anförande använde jag Herman Görings argument i Nürnbergrättegångarna för att klargöra hur politiker som Bush och Blair resonerar.)

Visst kan officiella medier och tjänande akademiker i varje kris slå på krigstrummorna och sprida oförnuft. Under 2005 anordnade jag själv en stor utställning med en väldokumenterad katalog för Kungliga biblioteket i Stockholm om ämnet. Men i det långa loppet är det de rationella och välgrundade argumenten i konferenser som denna som kommer att göra sig gällande.

Det är, kära kollegor, åtminstone vad jag på mitt nittioförsta år har erfarit under mitt liv.

Jan Myrdal

De böcker jag hänvisar till är:
Jan Myrdall: La Raspinitia Civilizatiilor (Editura tineretului, Bucuresti 1967 (övers. Alexis Eymery)
Dictionnaire des Girouettes, ou nos contemporaines peints d’après eux-mêmes. Ouvrage dans lequel sont rapportés /…/ par une socièté de girouettes. (Alexis Eymery, Libraire, Paris 1815)
Ed. Nils Andersson, Daniel Jagolnitzer, Vincent Rivasseau: Justice Internationale et impunité le cas de États-Unis. (l’HarmattanParis 2007)
Ed. Nils Andersson, Daniel Iagolniotzer, Diana G. Collie ”International Justice and Impunity. The Case of the United States. (Clarity Press, Atlanta GA 2008
Jan Myrdal: Sälja krig som margarin (Leopard förlag, Kungliga biblioteket, Stockholm 2005)

Översättning: Stefan Lindgren

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Sverige skickar mer vapen till Ukraina

Sverige skickar mer vapen till Ukraina

🟠 INRIKES Regeringen har beslutat att skicka ett rekordstort stödpaket till Ukraina bestående av både vapensystem och humanitärt bistånd, större än de tidigare åtta stödpaketen tillsammans. Totalt kommer Sverige att donera motsvarande cirka 3 miljarder kronor i militärt stöd och 720 miljoner kronor i humanitärt stöd.

Krig eller fred i Transnistriens framtid?

Krig eller fred i Transnistriens framtid?

🟠 UTRIKES Kriget närmar sig Transnistrien varje dag, men regionen – en självutnämnd republik med ryskt stöd – är fortfarande lugn och livet fortsätter som vanligt. Flera hot lurar dock vid horisonten. Är Transnistrien det första land som kriget kommer att spilla över till? Vi besökte denna nästan bortglömda del av Östeuropa där det sovjetiska arvet fortfarande är synligt och närvarande.

Läs även:

Stoltenberg vill använda västerländska vapen på ryskt territorium

Stoltenberg vill använda västerländska vapen på ryskt territorium

🟠 UTRIKES Mot en ny upptrappning av kriget i Ukraina? De ”restriktioner” som pålagts Ukraina av västerländska vapenleverantörer för att inte inleda attacker mot ryskt territorium kan snart hävas. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg anser att ”det är dags för Ukrainas allierade att reflektera över frågan” om de ska godkänna sådana operationer med utrustning som de själva tillhandahåller. Ryssland, som tillkännagav kärnvapenövningar nära Ukraina i början av maj, kallar uttalandet en ”provokation” och har sedan början av konflikten hotat att slå till mot Nato-mål om långdistansmissiler någonsin slår ner i Ryssland.

Balkanrutten – porten till Europa

Balkanrutten – porten till Europa

🟠 – Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand berättar om sin resa till Bulgarien Under 2015 års asylkaos var det inte via centrala Medelhavet, utan den så kallade Balkanrutten, som de flesta invandrare kom in i Europa. Från Turkiet tar de sig sedan till Grekland eller Bulgarien, och vidare genom västra Balkan. Det exempellösa inflödet fick bulgarerna att bygga ett 26 mil långt gränsstängsel som nu bevakas av gränspoliser och militär. Trycket har sjunkit markant, men varje år lyckas tiotusentals fortfarande ta sig in i Europa. Hur är det möjligt? Och varför vill bulgarerna helst slippa den ökade närvaro av Frontex-personal som EU beslutat om? I detta reportage får ni följa med Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand och bulgariska parlamentariker till EU:s yttre gräns.

USA på väg att olagligförklara kritik mot judar

USA på väg att olagligförklara kritik mot judar

🟠 – Göran Perssons organisation får definiera vad som blir olagligt att säga i USA Det amerikanska representanthuset har röstat igenom ett förslag som innebär att ”antisemitiska” yttranden i praktiken kriminaliseras. Även uppenbart sanna påståenden som är negativa för judar ska bli olagliga, om förslaget även röstas igenom i senaten. Vad som är ”antisemitism” ska bestämmas av en organisation som grundades av Göran Persson, och där Israel finns representerat i styrelsen. Högerradikala amerikaner rasar mot beslutet, men i kongressen röstade nästan alla republikaner för det.

Bryssel splittrat – 19 EU-länder vill ha offshore-behandling av asylsökande

Bryssel splittrat – 19 EU-länder vill ha offshore-behandling av asylsökande

🟠 UTRIKES Tjeckiens premiärminister Petr Fiala avslöjade att mer än två tredjedelar av EU:s medlemsländer håller på att utarbeta ett brev till EU-kommissionen där de uppmanar till behandling av migranters ansökningar innan de kommer till EU som en "verklig lösning" på den pågående krisen. Samtidigt visar en undersökning av internationella medier det ekonomiska stöd som Europa skulle ha gett i ”hemliga operationer” som syftade till att ”överge” tusentals migranter i Saharaöknen.

Nya Kaledonien: En cyberattack av ”aldrig tidigare skådad styrka” mot telenätet

Nya Kaledonien: En cyberattack av ”aldrig tidigare skådad styrka” mot telenätet

🟠 UTRIKES Kort efter tillkännagivandet av president Emmanuel Macrons besök i Nya Kaledonien, skådeplatsen för en politisk kris präglad av våldsamma upplopp och dödsfall, riktades en cyberattack ”av aldrig tidigare skådad styrka”, som syftade till att ”överlasta det nykaledoniska nätverket”, på ögruppen. En medlem av regeringen sade att detta försök stoppades innan ”det åstadkom betydande skada” och skyllde angreppet på Ryssland. Den franska nationella myndigheten för informationssystemens säkerhet (ANSSI) uppmanar däremot till ”extrem försiktighet” när det gäller dess ursprung.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.