Inför Wienkongressen, som skildras på bilden ovan, diskuterades prins Gustaf. Färglagd gravyr av Jean-Baptiste Isabey (1767-1855), daterad 1815. Källa: Wikimedia Commons

En svensk prins i kejserliga armén

Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.

Prins Gustaf var äldste son till Sveriges kung Gustaf IV Adolf och dennes drottning Fredrika. Efter att hans far avsatts i mars 1809 och familjen förvisats från Sverige i december samma år bosatte de sig först hos Fredrikas familj i Baden. Våren 1810 lämnade dock Gustaf Adolf familjen och två år senare skilde han sig från Fredrika.

Fredrika bosatte sig i Karlsruhe med Gustaf och hans tre yngre systrar.

Även Gustaf hade fråntagits rätten till kronan år 1809, men inte desto mindre blev han ändå fruktad av Sveriges nye tronarvinge, Jean-Baptiste Bernadotte (som i Sverige antog namnet Karl Johan Bernadotte). Orsakerna till detta var dels att, som Harald Hultman skriver i biografin Prinsen av Vasa. Den siste gustavianen, den avsatta kungafamiljen fortfarande hade en stark förankring i svenskarnas medvetande och dels det faktum att Gustaf hade många anhängare vid de europeiska hoven.

Som det tagits upp i den tidigare artikeln om prins Gustaf, ”En svensk prins i Exil” (eNyT v 03/2023), var Bernadottes rädsla för prinsen så stark att denne fransman, i strid mot den dåvarande svenska grundlagen, beslutade att all kontakt med den fördrivna kungafamiljen skulle straffas med antingen landsförvisning eller dödsstraff. Endast Carl XIII och Gustaf Adolf mor, änkedrottning Sofia Magdalena, fick hålla kontakten med familjen. Dessutom gjordes försök att åstadkomma osämja mellan Bernadotte och Gustaf Adolfs faster, drottning Hedvig Elisabeth Charlotta, genom spridandet av det falska ryktet att hon skulle ha ogillat fransmannens sätt att behandla den före detta kungen av Sverige och hans familj.

När Gustaf Adolfs svåger och sysslingbarn, tsar Alexander I av Ryssland, blev förmyndare för Gustaf och hans tre systrar hösten 1814 blev därför tsaren, som Hedvig Elisabeth Charlotta berättar i sin dagbok, tvungen att försäkra Bernadotte om att han inte skulle blanda sig i några av Gustafs ”politiska syften”. I Hultmans biografi framkommer att det som gjort Bernadotte orolig var att tsaren lovat att ta prins Gustaf ”till Ryssland för att ge honom en militär uppfostran”.

Tsarens försäkran lugnade dock inte Bernadotte som fick ett våldsamt raseriutbrott när Alexander, som Hultman skriver, gav order till sina ministrar vid de europeiska hoven att bemöta Gustaf ”med de hedersbetygelser han hade rätt till.” Hultman noterar att Bernadottes utbrott fick tsaren att ta tillbaka löftet att låta Gustaf uppfostras och utbildas i Ryssland för att inte en konflikt med Sverige skulle uppstå.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Karl XI:s mystiska syn

Karl XI:s mystiska syn

🟠 HISTORIA Det finns en berättelse om en syn som Karl XI ska ha haft. Denna berättelse är av dunkelt ursprung. Den sägs ha haft propagandistiskt syfte, men sanningen om denna berättelses tillkomst lär sannolikt aldrig bli känd.

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Läs även:

Wenström och växelström

Wenström och växelström

🟠 HISTORIA Uppfinnaren Jonas Wenström insåg vikten av att elektriciteten transporterades, vilket i sin tur ledde till att han uppfann och fick patent på trefassystemet. Trefassystemet innebär att växelströmmen leds genom tre ledningar och kan, på så vis, överföras långa sträckor.

Den viktiga apokryfen

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.