Amerikanska kärnvapen över Stockholm? Två amerikanska bombplan, eskorterade av svenska Gripen, flög över Stockholm och Uppsala i samband med Sveriges Natointräde. Bombplanen är B-52 Stratofortress och en B-1 Lancer, där den senare specifikt tagits fram för att bära kärnvapen men senare konverterats till att även kunna bära konventionella bomber. Stillbild: Aftonbladet

Detta innebär Natomedlemskapet för Sverige

INRIKES
Efter en längre tids kontroverser har Sverige blivit medlem i militäralliansen Nato. Med medlemskapet kommer ett flertal förändringar för Sveriges del, varav många innefattar risker som inte belysts i någon djupare form av massmedierna. Så vad innebär det svenska Natomedlemskapet egentligen för oss?

Torsdagen den 7 mars blev Sverige officiellt medlem i militäralliansen Nato och under en ceremoni den 11 mars hissades Sveriges flagga för första gången vid Natos högkvarter i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommenterade vid ett pressmöte i samband med ceremonin att Nato har stärkts, tvärtemot den ryske presidenten Vladimir Putins ambitioner.

– Putins ambitioner har misslyckats. Nato är större och starkare än någonsin, sade Natochefen.

Natoanslutningen hamnade på dagordningen efter den ryska invasionen av Ukraina februari 2022. Efter snabba politiska svängar hos politiker på vänsterkanten var plötsligt en stor majoritet av riksdagspolitikerna för ett medlemskap i Nato. När Sverige nu lämnat cirka 200 år av alliansfrihet bakom sig går vi mot en ny geopolitisk framtid.

Även om tongångarna är upprymda från regeringens och Försvarsmaktens företrädare, finns det fortfarande obesvarade frågor som massmedierna inte belyst i någon större grad gällande medlemskapet och hur det kommer påverka Sverige och svenskarna. Regeringen försöker ge intryck av att hela Nato nu står berett att försvara vårt land, men man talar tyst om de plikter och potentiellt enorma risker som det samtidigt innebär för Sverige.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.