Gotland kokar av ilska just nu. I år har minst 28 våldtäkter ägt rum på ön, som för bara några år sedan brukade betraktas som den sista någorlunda svenska utposten i landet. Enligt obekräftade uppgifter ska samtliga gärningsmän vara invandrare. Droppen som fick bägaren att rinna över var när en rullstolsbunden kvinna anmälde att hon blivit gruppvåldtagen av sex män, som av allt att döma är asylinvandrare från Mellanöstern – den nya lagen som började gälla från den 1 oktober gör att uppgifterna om misstänkta hemligstämplas.
Bara en vecka tidigare hade två invandrade ynglingar på Gotland anmält att de blivit misshandlade av två okända män. Då gick polisen genast ut med att angriparna var ”väldigt svenska”. Man förkunnade att angriparna var ”fegisar” – trots att de inte varit fler än de misshandlade ynglingarna. Man slog praktiskt taget fast att det måste vara ett så kallat hatbrott, sådana som ska prioriteras av polisen enligt varenda politiskt korrekt ledarskribent i landet.
Efter våldtäkten där sex män ska ha våldtagit en ensam, rullstolsbunden kvinna gick det inte alls lika bra att berätta att de misstänkta var ”väldigt utländska”. Inte heller förklarade polisen att de misstänkta var fegisar. Inte heller spekulerade polisen i att de förmodligen inte hade begått samma brott mot en ickesvensk kvinna. Istället lade man locket på.
Ilskna människor ville få veta vilka de misstänkta är, men det ville inte polisens förundersökningsledare Ayman Aboulaich höra talas om. Gotlandspolisens Facebooksida gick varm, kommentarer raderades och polisen förklarade att etnicitet inte var viktig att rapportera. Utom när gärningsmännen är ”väldigt svenska”, tydligen.
Fem av männen satt anhållna i tre dagar men släpptes sedan. Åklagare Mats Wihlborgs motiv till frisläppandet framstår som märkliga. En av orsakerna som angavs var att kvinnans berättelse ”avviker så mycket från de misstänktas berättelse”. Kvinnans målsägarbiträde uppgav också att hon mådde mycket dåligt efter de ”ingående, långa förhör” hon genomgått i samband med förundersökningen.
Åklagarens beslut resulterade i vrede bland gotlänningar som via sociala medier arrangerade en spontandemonstration. Ett hundratal arga medborgare tågade mot polishuset för att visa sitt missnöje. Polisen försöker hitta en arrangör till den icke tillståndsgivna demonstrationen för att kunna straffa denne, men demonstranterna förklarar att det är en gemensam manifestation utan ledare.
Något tidigare på dagen hade en hantverkare och medlem i nationalsocialistiska NMR skällt ut tre av de misstänkta våldtäktsmännen på stan. Han blev senare, enligt egen utsago, stoppad och trakasserad av polisen under arbetstid. De flesta gotlänningar tycks uppskatta mannens initiativ, vilket knappast innebär att de flesta gotlänningar hux flux gått och blivit nationalsocialister. De uppskattar däremot att en svensk äntligen säger ifrån, oavsett vem han är.
Åklagare Wihlborg uppsöktes i sitt hem sent på kvällen av uppretade medborgare. Exakt vad som utspelade sig vill inte polisen kommentera, men något våld tycks inte ha förekommit.
Den hårt kritiserade rikspolischefen Dan Eliasson har förklarat läget på Gotland som en ”särskild händelse” och skickat stora förstärkningar till ön. Detta provocerar naturligtvis ortsbefolkningen som tycker att man kunde ha satsat resurserna på att klara upp de många våldtäkter som drabbat ön i asylinvandringens spår. Istället satsar man dem på åtgärder som Mikael Pettersson, befäl vid den regionala ledningscentralen vid Stockholmspolisen, beskriver så här i en kommentar till Aftonbladet:
– Det är en personalförstärkning för att möta eventuella opinionsyttringar.
En ”särskild händelse” brukar handla om kravaller, bombhot, terrorism och liknande. Vad är det man fruktar från den svenska civilbefolkningen på Gotland? Att de ska yttra sin opinion?
