Sydafrika – vår framtid?

Delar av Nya Tiders redaktion har just återvänt från Sydafrika, där vi genomförde intervjuer med politiker och olika invånare, från de rikaste till de fattigaste. Ett av våra mål med resan var att se hur minoriteter i landet behandlas.

I Sverige erhåller etniska minoriteter olika förmåner. Genom positiv särbehandling får de förtur till jobb, bostad, sjukvård och de uppbär olika former av bidrag. Man brukar kalla denna grupp för ”invandrare”, men det är bara för att diskrimineringen ska verka mindre rasistisk. Jag som invandrare från Tjeckien räknas nämligen inte alls till den grupp som på olika sätt ska premieras av myndigheter och skyddas av speciallagar. En person som däremot är född i Sverige kan mycket väl kvala in i den grupp som definieras som ”utsatt”, bara personen har ”rätt” hudfärg. Jag som tjeck räknas tillsammans med svenskar och andra européer som en ”privilegierad vit man”. Hur ser det då ut i Sydafrika, där rollerna är ombytta, där de som utgör en minoritet i västländer är i majoritet? Har de vita motsvarande privilegier där eller blir diskrimineringen mot oss ännu värre när vi inte längre är i majoritet?

Det visar sig att det styrande ANC stiftat en mängd lagar som diskriminerar vita, bland annat måste de ha avsevärt högre poäng för att komma in på universitet, i det offentliga prioriteras svarta och företag som ägs av vita ratas vid offentliga upphandlingar. Någon kanske invänder att de vita i Sydafrika är rika och därmed har bättre förutsättningar. Det stämmer inte. Vi har bland annat besökt kåkstäder där vita bor i skjul – det är inte alls så att alla vita är rika, tvärtom. Den välmående svarta medelklassen som har råd att skicka barn till privatskolor och omgärda sina hem med taggtråd är fler än alla vita tillsammans. Det finns närmare 50 universitet i landet, men bara tre undervisar fortfarande på afrikaans, den vita minoritetens språk. Denna undervisning är nu också på väg att förbjudas.

Diskrimineringen är också absurd, det verkar som att det inte spelar någon roll hur många andra som drabbas, bara de vita blir lidande. Det är nämligen fler svarta som har afrikaans som sitt huvudspråk än vita. Nu drar också en ny våg av landexpropriering igång. Detta trots att det är de vita farmarna som försörjer hela landet med mat. De styrande säger dock att det är viktigare att mark inte ägs av vita – hellre importerar man maten. Någon kanske argumenterar att de vita ”förtjänar” detta på grund av apartheid. Men hur många generationer ska straffas för detta påstådda brott? Många som i dag är vuxna levde inte ens då. Dessutom ratades inte svarta från universitet, tvärtom byggde staten upp universitet för just svarta. Nelson Mandela var till exempel utbildad jurist. Sydafrika fick under denna period bygga upp stängsel längs gränsen, inte för att hålla människorna inlåsta som i Östeuropa, utan för att så många svarta försökte ta sig in i landet från grannländer styrda av svarta. Tänk också på att USA hade ett liknande system fram till 1968.

Sydafrika är inte bara ett pittoreskt land där allt är upp-och-ned. Det är ett levande exempel på hur det kan se ut när vita blir en försvarslös minoritet. Om invandringen fortsätter som den gjort till Europa och Sverige, så är vi snart också där. I flera av landets orter är européer i minoritet. Av alla 16-18-åringar som bor i Sverige i dag anlände åtta procent till vårt land förra året, oftast från andra kontinenter. Det är tydligt att ”positiv särbehandling”, det vill säga diskriminering, inte handlar om vem som är i majoritet respektive minoritet. Det handlar om hudfärg, och det är alltid vi som ska stå tillbaka, det är vi som förväntas ställa oss sist i kön och det är vi som ska straffas för olika påstådda oförrätter.

I Sydafrika utgör afrikanderna mindre än tio procent av befolkningen, men vi är fortfarande en majoritet i Sverige och Europa. Vi kan stoppa denna utveckling och vägra finna oss i att bli en hunsad minoritet, bara vi bestämmer oss för det. Än är det inte för sent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.