Fettisdagen är den sista av de tre dagar i fastlagen, alltid en tisdag, som inleder den 40 dagar långa fastan inför påsk. De två som föregår denna dag är fläsksöndagen (även känd som fastlagssöndagen) och blå måndagen (detta kallas även måndagen i stilla veckan). Vad som har gett blå måndagen dess namn är att kyrkorummet denna dag kläddes i blått – fastans färg. ”Fastlag” kommer av det tyska ordet fastelavent som betyder ”kvällen före fastan”. Anledningen till detta namn är att för länge sedan bestod fastlagen endast av kvällen före fastan.
Under de här tre dagarna hade maten en central roll, då fastlagen inledde en lång fasteperiod då man inte fick äta kött, vitt bröd, ägg och mjölk. Även om reformationen gjorde fastan frivillig levde traditionen kvar under lång tid. Fastlagen var frosseriets tid och i Sverige åts under fläsksöndagen och blå måndagen huvudsakligen fläsk eller annat kött.
Fläsk och kött åts visserligen även under fettisdagen, men vad som verkligen dominerade på matborden den dagen var vitt bröd, ägg och mjölk – den sista dagen då man fick äta dessa. Det var därför som fettisdagen en gång i tiden var känd som ”vita tisdagen” och det var det vita brödet och mjölken som blev föregångare till fastlagsbullarna, det vill säga dagens semlor. Det innebär att om man ska vara riktigt noga och traditionsenlig så är fettisdagen den enda dag på året som man ska äta semlor.
År 1689 noteras det i en anteckning att semlor avnjöts i Stockholm, men fastlagsbullar har ätits i Europa sedan åtminstone 1450-talet. De första fastlagsbullarna var formade som kors och garnerade med kummin. Därefter formades bullarna som kringlor innan de fick den karaktäristiska runda form de har i dag.
Det var under 1900-talet som fastlagsbullen huvudsakligen började bli känd som just semla. Tidigare hade benämningarna fettisdagsbulle, fastlagsbulle och hetvägg varit vanliga och dagens semlor är sannolikt inspirerade av hetväggen som var en enkel, ofylld bulle som serverades i en skål med antingen varm mjölk eller smält smör.
Hushållerskan Cajsa Warg skriver 1755 i sin bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer att den varma mjölken ska blandas med socker och smör. Det var först på 1800-talet som mandelmassan började tillverkas och användas som fyllning. Ordet ”hetvägg” kommer av tyskans heiße wecke vars ungefärliga betydelse lyder: ”varma kilar”. Detta syftar möjligen på fastlagsbullens ursprungliga utformning som ett kilformat kors. Hetväggen hade ätits i Tyskland sedan medeltiden.
Dock var det inte alla som kunde avnjuta detta bakverk. Fastlagsbullen bakas nämligen på vitt vetemjöl och det hade endast de välbärgade i samhällets övre skikt råd med under 1600-, 1700- och 1800-talet. Dessutom odlades vetet i de sydligare delarna av Sverige, vilket innebar att det var först under 1900-talet som bruket att äta semlor blev vanligt i Dalarna och Norrland.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
