Kurm framför det estniska parlamentet. Foto: Riigikogu

Gåtor kring Estonias undergång

Häromveckan diskuterades Estonias förlisning i det estniska parlamentet Riigikogu som en nationell fråga av yttersta vikt. Före detta statsåklagaren och ordföranden för den estniska utredningskommissionen, Margus Kurm, ansåg att den estniska regeringen har det yttersta ansvaret för nya dykningar till Estonia-vraket och gick till mycket hårt angrepp mot svenska myndigheter, som han menar har förstört bevismaterial och dolt fakta som inte passar in i den officiella versionen av katastrofen.

Alla hypoteser om katastrofen bygger på slarvigt insamlade fakta från 1994, menar Kurm. Bland annat utelämnade haverikommissionen uppgifter om smuggling av militärt känsligt gods.

Ett annat exempel är vittnesmålen från den då 17-årige triathlonatleten Ain-Alar Juhanson som räddade sig från Estonia genom att klättra ner på utsidan av den stängda bilrampen i fören. Haverikommissionen var dock inte intresserad av hans vittnesmål.

I samband med att Juhansons polisförhör översattes från estniska till svenska försvann alla hans iakttagelser om den stängda rampen på bildäck. Ett förlorat visir med stängd ramp skulle ha inneburit ett hanterligt vatteninflöde. Överlevande undrar: Hur kunde rampen först falla ner och sedan sluta sig igen?

Det finns mycket oförklarligt i samband med färjan Estonias förlisning, vilket tyder på att de svenska myndigheterna har velat dölja de verkliga orsakerna till katastrofen, konstaterade Kurm i sitt framförande i Riigikogu den 26 november.

Enligt Kurm är det omöjligt att tro att den svenska staten inte använde sin tekniska kapacitet efter katastrofen för att undersöka orsaken. Det 155 meter långa fartyget ligger inte särskilt djupt – 80 meter ned.

Jag anser att Estonia sjönk på grund av en händelse som svenska regeringskretsar har bestämt sig för att dölja och hänvisar till den nationella säkerheten som förevändning. Jag vet inte vad det är för händelse. Men det måste vara relaterat till den svenska försvarsmaktens aktiviteter eller underrättelsetjänsten, sade Kurm vidare.

Endast försvarsmaktens och underrättelsetjänstens inflytande, däribland över politikerna, kan enligt min uppfattning förklara den svenska regeringens agerande under de 26 åren efter förlisningen, fortsatte han.

852 människor ligger på havsbotten, de allra flesta var svenskar och den svenska regeringen gör ingenting, dykare och robotar stannar i land och ubåtar lämnar inte sin hamn. Kan man tro det? Det gör inte jag.

Därför tror jag att fartygen sändes ut så snart som möjligt. Vad dykare och robotar gjorde där och vad de såg på havsbotten, det pratar man inte om, tillade Kurm.

Kurm berättade vidare om de fall där de svenska myndigheterna enligt honom dolt utredningsresultaten, ignorerat vittnesmål eller på annat sätt hindrat att sanningen skulle komma fram.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Estonia-filmarna inför rätta

Estonia-filmarna frias

🟠 Den 8 februari föll domen mot de två personer som åtalats för brott mot lagen om skydd för gravfriden, efter att de 2019 filmat Estonias vrak med hjälp av en undervattensrobot. Sverige har klassificerat vraket och området runt det som gravplats, men då filmarna befann sig på en tysk båt på internationellt vatten, ansågs den svenska Estonialagen inte vara tillämplig, och filmarna frikändes.

Estonia-filmarna inför rätta

Estonia-filmarna inför rätta

🟠 Två personer står åtalade för brott mot griftefriden, efter att ha filmat vraket av Estonia med hjälp av en undervattensrobot. På filmen syns ett stort hål i skrovet, som kullkastar många tidigare förklaringar och teorier kring förlisningen och har lett till att regeringen öppnat för nya officiella dykningar. Den ene av de åtalade, journalisten Henrik Evertsson, är förvånad över åtalet och menar bland annat att han fått godkänt av den största anhöriggruppen att genomföra filmningen. Till Nya Tider säger författaren Stefan Torssell att det är skandalöst att den första rättsliga prövningen av förlisningen är ett åtal mot journalister.

Läs även:

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.