”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.
Kommuner med underskott
Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.
När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.
– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.
Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
