BRICS XVI:e toppmöte genomfördes i Kazan i Ryssland den 22–24 oktober i år. Förutom de nio medlemmarna deltog ytterligare 28 länder, varav 13 antogs som BRICS Partners. Mötet var en viktig symbol för Rysslands förmåga att samla ett stort antal länder till konstruktiva diskussioner inom ramen för BRICS. Det var också en viktig markering gentemot Västs strategi att försöka isolera Ryssland. Toppmötet visar att BRICS är en faktor att räkna med i omstöpningen av den rådande världsordningen och dess betydelse kan inte längre negligeras av USA, EU och andra aktörer i Väst. Foto: BRICS

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling. I slutdokumentet, Kazandeklarationen, pekas arbetet för en multipolär världsordning ut som ett än tydligare huvudmål för BRICS-medlemmarna. Man poängterar att målet är samverkan inom ramen för till exempel FN, WTO och IMF, men utan den dominans som USA och Väst anses ha idag.

Efter den utökning av BRICS som beslutades under förra årets toppmöte i Sydafrika består BRICS av nio fullvär­diga medlemsländer (se faktarutan). Toppmötet i Kazan var det 16:e topp­mötet i BRICS historia och har mark­nadsförts som en viktig milstolpe för det allt bredare och djupare samar­bete som utvecklas mellan de olika medlemsländerna.

En viktig förändring är att man etablerar en ny ”kandidatstatus”, som man benämner ”BRICS Partner”. Hela 13 länder gavs denna partnerstatus under toppmötet i Kazan. Det visar att BRICS nu börjar vraka och välja vilka man kan ta in och förvän­tas också kunna använda det ökande intresset för BRICS för att ställa krav, inte minst geopolitiska.

I Kazandeklarationen, som det övergripande slutdokumentet från BRICS-toppmötet benämns, poäng­teras vikten av att snabbt göra om grunden för representationen i såväl FN:s säkerhetsråd som i världsorga­nisationens olika delar. I dokumen­tets inledande delar slår man fast att kraven från förra årets toppmöte i Sydafrika på ”en omfattande reform av FN, inklusive säkerhetsrådet”, står fast. Ambitionen beskrivs med ter­mer som skulle kunna vara hämtade från vilken deklaration som helst: ”mer demokratisk, representativ och effektiv”. Man trycker också hårt på att utvecklingsländernas representa­tion bör utökas. Den uttalade ambi­tionen är att ge länder från Afrika, Asien och Latinamerika större infly­tande över FN:s olika organ.

BRICS medlemsländer (mörkblå) och BRICS Partners (ljusblå) täcker stora delar av världskartan. Det är därför inte svårt att se den framväxande bi- eller multipolära ekonomiska världsordning som är BRICS-ländernas ambition. Bild: Wikipedia

 

Världshandelsorganisationen WTO, med 166 länder som medlem­mar, pekas också ut som en viktig spelare för att världshandeln skall kunna ske på ett rättvist och regel­baserat sätt. Det är också WTO:s grundläggande policy, men BRICS-länderna menar att USA och Väst har ett oproportionerligt stort inflytande över organisationen och man vill därför stöpa om förutsättningarna för organisationen så att man upp­når ett ”mer inkluderande, icke-dis­kriminerande och konsensusbaserat multilateralt handelssystem”.

I samband med diskussionen om handelspolitik riktas en tydlig mar­kering mot vad som beskrivs som il­legala handelssanktioner och andra olagliga handelshinder. Man skriver:

”Vi är djupt oroade över den stö­rande effekt som olagliga ensidiga tvångsåtgärder, inklusive olagliga sanktioner, får på världsekonomin, internationell handel och uppnåen­det av målen för hållbar utveckling. Sådana åtgärder undergräver FN-stadgan, det multilaterala handels­systemet, de hållbara utvecklings-och miljöavtalen. De påverkar också ekonomiskt negativ tillväxt, energi, hälsa och livsmedelssäkerhet samt förvärrar fattigdom och miljöutma­ningar”.

Liknande skrivningar görs i dekla­rationen om andra viktiga interna­tionella samverkansorgan, som IMF, G20 och det internationella arbetet mot klimatförändringar.

Vladimir Putin, Rysslands president, missade inte tillfället att visa upp sig med varje ledare separat, välkomnandes dem till Kazan. Syftet var uppenbart att visa att Ryssland inte på något sätt är isolerat och därmed motsäga Natos narrativ. Fotot visar Putin tillsammans med Förenade Arabemiratens president, shejk Mohammed bin Zayed Al Nahyan. Stillbild: BRICS

 

Principerna om demokrati och mänskliga rättigheter lyfts också fram som en fundamentalt viktig fråga att arbeta vidare med. Man pekar på nödvändigheten av att ar­beta för, skydda och uppfylla mänsk­liga rättigheter på ett ”icke-selektivt, icke-politiserat och konstruktivt sätt och utan dubbelmoral”. Här, liksom i flera andra delar av toppmötets do­kument, bör man kanske tillägga att det kan finnas olika syn på innehål­let i, och betydelsen av, de begrepp som används. Begreppen ”frihet” och ”mänskliga rättigheter” har up­penbart olika innebörd i olika län­der, vilket komplicerar bilden av hur toppmötets resultat egentligen bör tolkas. Om man lyssnar på talen är det dock tydligt att udden i detta fall är riktad mot USA och Israel.

Deklarationens avsnitt om mänsk­liga rättigheter avslutas med följan­de stycke:

”Vi understryker att de bör ge­nomföras på såväl global som på nationell nivå. Vi bekräftar vårt åta­gande att säkerställa främjande och skydd av demokrati, mänskliga rät­tigheter och grundläggande friheter för alla med målet att bygga en lju­sare gemensam framtid för det inter­nationella samfundet baserat på ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete”.

Man kan konstatera att sådana formuleringar är gängse, oavsett vilka länder vi tittar på. De finns på samma sätt i både väst och öst, nord och syd. Det är helt enkelt lättare att komma överens om skrivningar med traditionella positivt värdeladdade ord, än att beskriva vad varje enskild part avser med respektive begrepp. Det blir då extra intressant att höra de olika inlägg som de enskilda län­dernas representanter gjorde, som sedan inte kom med i det mer urvatt­nade slutdokumentet (se faktaruta med sammanfattningar av talen).

I ett senare avsnitt i Kazandeklarationen lyfts också arbetet för kvinnors rättigheter fram som en avgörande faktor för den fortsatta utvecklingen i medlemsländerna. Rätten till utbildning, arbete och allmänt deltagande i samhällslivet befästs som en viktig fråga för med­lemsländerna att arbeta för. Man kan även här ana att det finns olika måttstockar och definitioner i de olika länderna för hur man avser att implementera de intentioner som beskrivs, inte minst vad gäller de sunnimuslimska länderna. Samti­digt kanske många förvånas över att det shiamuslimska Iran ligger långt fram i denna fråga, där fler kvinnor än män arbetar inom forskning och akademisk utbildning.

BRICS utvidgning

BRICS kärngrupp bjöd 2023 in sex nya länder, som ansökt, till att anslu­ta till samarbetet. Fyra av dem full­följde anslutningsprocessen. Argen­tina backade ur efter det att Javier Milei valts till ny president. Saudiara­bien valde att inte komma till anslut­ningsceremonin och står fortfarande utanför. Däremot har monarkin fort­satt att bygga kontakter med BRICS-länderna och aktivt deltagit i diskus­sionerna om att minska behovet av dollarn som växlingsvaluta i oljehan­deln. Det senare har lett till en omfat­tande diplomatisk aktivitet gentemot Saudiarabien från USA:s sida, för att motverka en sådan utveckling.

BRICS plus. Ledarna för de nio BRICS-medlemmarna – Etiopien, Brasilien, Sydafrika, Kina, Ryssland, Indien, Förenade Arabemiraten, Iran och Egypten – poserar vid invigningen av BRICS toppmöte i Kazan i Ryssland den 22 oktober i år. Foto: BRICS

 

För den fortsatta utvidgningen av BRICS har organisationen valt att bygga olika nivåer av medlem­skap eller associering, efter det att de fyra länder som officiellt antogs som medlemmar i BRICS den 1 janu­ari 2024 arbetats in i organisationen. Det pekar på ett behov av att befästa organisationens struktur och förut­sättningar innan man släpper in fler nya medlemmar i organisationens kärna. Under toppmötet välkom­nades ytterligare 13 länder till den nya nivån ”BRICS Partner”. Dessa är: Algeriet, Vitryssland, Bolivia, Kuba, Indonesien, Kazakstan, Malaysia, Nigeria, Thailand, Turkiet, Uganda, Uzbekistan och Vietnam.

Under toppmötet i Kazan deltog ytterligare 15 länder, som alla aspi­rerar på att bli medlemmar i BRICS. Förväntan på att även dessa länder skall bli BRICS Partners i nästa ex­pansionsfas är påtagligt stor.

BRICS gemensamma valuta finns ännu bara på idéstadiet och uppges vara långt från ett förverkligande. Bild: BRICS

 

Särskild uppmärksamhet har rik­tats mot Turkiets officiella försök, som första Natoland, att ansluta till BRICS-samarbetet. Turkiets presi­dent Recep Erdogan har de senaste åren alltmer vänt sig österut i sina ambitioner för att upprätthålla sin roll som regional stormakt, i takt med att EU tonat ned Turkiets möj­ligheter att bli medlem i Europeiska unionen. Efter det att Turkiet offici­ellt bekräftade att man eftersträvade ett medlemskap i den snabbt expan­derade BRICS-sfären för snart ett år sedan, hade många förväntat sig att Turkiet skulle bjudas in till ett full­värdigt medlemskap. Så blev dock inte fallet. I sitt tal inför BRICS topp­möte den 23 oktober sade Erdogan:

– Turkiet kan inte uppnå sina mål genom att enbart samverka med Väst. Turkiet kan bara bli ett starkt, välmående och effektivt land genom att utveckla sina relationer med både Väst och Öst samtidigt.

Uttalandet ligger väl i linje med Turkiets och Erdogans ambitioner att ”behålla en fot i båda lägren”, som nyhetskanalen Deutsche Welle (DW) uttryckte det i en kommentar. DW pekar på det tveeggade i att Turkiet deltar som en underordnad partner vid BRICS-mötet, tillsammans med en lång rad andra länder med intres­se av att ansluta till BRICS framöver. Å ena sidan, menar man, att Erdogan behöver odla sina stundtals frostiga relationer med EU och USA av ekono­miska skäl.

Å andra sidan ser Erdogan möjlig­heter att dra nytta av den växande kraft som BRICS utgör. Turkiets stra­tegiska geografiska läge är en annan faktor som gör att Turkiet behöver hålla sig väl med båda sidor. Erdo­gan har alltså en delikat uppgift i att balansera mellan EU/Nato och BRICS, för att inte tappa stöd från något håll. Det betyder samtidigt att man bemöts med misstänksamhet från båda sidor.

Inför toppmötet i Kazan hölls möten på hög nivå mellan Ryssland och Turkiet, varvid man befäste am­bitionen att utöka de ekonomiska relationerna mellan de båda länder­na. Bland annat planeras ett större rysk-turkiskt event i Istanbul den 10 december i år, där man planerar att tydliggöra dessa relationer.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

🟠 EKONOMI. Det utvidgade BRICS vill bryta Västs globala hegemoni och skapa en multipolär värld. I den så kal­la­de Johannesburg II-deklarationen uppger man att Internationella valutafonden IMF, Världsbanken och Världshandelsorganisationen WTO måste förändras för att ge större utrymme åt tidigare åsido­satta länder, samt att FN börjar fungera enligt FN-stadgan ”där suveräna stater samarbetar för att upprätthålla fred och säkerhet”, en tydlig känga åt ”världspolisen” USA. Man planerar även en gemensam valuta, kal­lad R5, som direkt utmanar dollarns ställning som världsvaluta.

Sanktioner mot Ryssland – liten värdemässig handelsminskning och ekonomiskt bakslag för EU

Sanktioner mot Ryssland – liten värdemässig handelsminskning och ekonomiskt bakslag för EU

🟠 EKONOMI. Totalt har EU sjösatt hela tio sanktionspaket gentemot Ryssland, med det uttalade syftet att störa den ryska ekonomin så mycket att man tvingas avbryta kriget. Ytterligare ett sanktionspaket förbereds just nu av EU. Flera olika indikationer har under en längre tid pekat på att handeln mellan olika EU-länder och Ryssland trots det har fortsatt på en hög nivå. En analys från Kommerskollegium, som offentliggjordes den 8 maj, visar att de 27 EU-ländernas importvärde från Ryssland totalt har minskat med 5 procent, medan exporten till Ryssland minskat med cirka 47 procent. Samtidigt ökar EU:s import från annat håll kraftigt och Ryssland ökar handeln med andra länder.

Läs även:

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

🟠 EKONOMI Den senaste tiden har frågan om hur den enorma expansion av elförbrukningen som krävs för ”den gröna omställningen” skall kunna mötas med tillförlitlig el till ett överkomligt pris diskuterats alltmer. Frågan är förvisso inte ny, men den svenska elproduktionen står inför ett ödesmättat vägval, där politiker och industrin har radikalt olika utgångspunkter. Svenskt Näringslivs ordförande, Sven-Olof Jacke, spetsade till läget i en debattartikel den 31 augusti genom att konstatera: ”Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.