Anteckningar från ett källarhål publicerades 1864, men trots det blir den ibland jämförd med Bret Easton Ellis satirroman American Psycho som publicerades 1991. Det går även att göra jämförelser med filmversionen av Ellis roman.
En orsak till denna jämförelse är att både den icke namngivne källarmannen i Dostojevskijs roman och Patrick Bateman i American Psycho är män som inte passar in i sina sociala sammanhang samt är fyllda av vrede, bitterhet och cynism mot mänskligheten. Både Bateman och källarmannen är dessutom de respektive romanernas berättare. Varken källarmannen eller Bateman är dock pålitliga berättare.
En viktig skillnad är att läsaren får veta att vreden och bitterheten får källarmannen att söka sig till källarhålet medan Batemans hallucinationer och eskalerande galenskap gör honom och hans tillvaro mer oklar. För vad är det egentligen i American Psycho som säger att Bateman inte sitter instängd någonstans och hallucinerar ihop allt som sker från början till slut? Likheterna överväger dock.
En annan sannolik orsak till jämförelsen är att genomgående teman i båda dessa romaner är materialism och synen på mänskligheten. Dessa två teman är nämligen tidlösa och det är med fokus på dem som Anteckningar från ett källarhål kan uppmärksammas.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.