Stor koalition mellan S och M?

Ju större Sverigedemokraterna blir, desto större blir sannolikheten för att en stor koalition kommer att regera Sverige. Den kan komma efter valet 2014, den kan komma 2018. Det finns flera skäl till detta antagande.
Både det röda och blå blocket retar sig på att SD tar poäng i vågmästarställning. Politiken blir oberäknelig så snart det råder oenighet mellan blocken. Ena gången röstar SD med de blå, nästa gång med de röda. Och får medial uppmärksamhet.

Socialdemokraternas (S) partiledare Stefan Löfven håller alla dörrar öppna, S vill inte på förhand säga vilka koalitionsmöjligheter man ser och hoppas på. Löfven har talat om blockpolitiken, att antingen det röda eller det blå laget har makten och det andra laget går i opposition, som något förlegat och mindre önskvärt. Därmed har han antytt att en ”stor koalition” av S + M kan bli en möjlighet i Sverige efter valet.

Begreppet ”stor koalition” kommer närmast från Tyskland, där de konservativa Kristdemokraterna och Socialdemokraterna vid några tillfällen under republikens historia gått samman och delat på regeringsmakten. Så blev det efter förbundsdagsvalet 2013, då det Fridemokratiska partiet (FPD), som tidigare utgjort ett pålitligt stöd till de konservativa Kristdemokraterna (CDU) gjorde ett katastrofval och åkte ur förbundsdagen. Samtidigt trädde det nya EU-kritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) fram som ett hot. På förbundsdagsnivå vill inte de tyska socialdemokraterna regera med partiet till vänster om dem. Och båda blocken vill hålla armlängds avstånd till Miljöpartiet.

De stora koalitionerna i Tyskland brukar sluta med att det mindre partiet, i dagsläget Socialdemokraterna (SPD) som numera bara är häften så stort som det konservativa CDU, hoppar av något år före ett kommande förbundsdagsval. Avhoppet arrangeras genom att man säger att det inte längre går att regera med Kristdemokraterna, eftersom de intagit en benhård och omöjlig position i någon fråga som Socialdemokraterna vill profilera sig på. Så positionerar man sig inför det kommande valet. Kommer det att gå så även i Sverige, om vi får en stor koalition?

Sverige har ingen erfarenhet av stora koalitioner med undantag för den samlingsregering som regerade landet under det andra världskriget, där alla riksdagspartier utom kommunisterna ingick.

S har dåliga historiska erfarenheter av samarbete med kommunister. När man hade ett gemensamt program i ”kosackvalet” 1928 ledde det till en katastrofal tillbakagång för partiet. Än i dag aktualiseras ibland högerns berömda affischer där kosacker tar bondens sista ko. Jämförelsen med Sovjet skrämde väljarna.

Mona Sahlin lanserade inför valet 2010 ett regeringsalternativ med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det ledde åter till ett rejält bakslag för S. Den gamla erfarenheten, ”inget samarbete med dem som står till vänster om oss” bekräftades.

Om SD går fram kraftigt i riksdagsvalet 2014 eller 2018 – kommer vi då att få en stor koalition? Ingenting är förstås säkert på förhand, men det är definitivt inte osannolikt. Ingen sida, varken den blå eller den röda, vill se SD i vågmästarställning och därmed få en oförutsägbar politik, som dessutom bäddar för att SD blir ännu starkare på sikt. Då anser man nog att det är bättre att man pratar ihop sig i ett koalitionsavtal och därmed marginaliserar SD.

Frågan är vad Moderaterna egentligen vill? Fortsätta att regera förstås, även om det ser mörkt ut i opinionsmätningarna. Veterligen har ingen ledande inom M uttryckt någon tanke på stor koalition.

Vad händer då med de mindre partierna? Några kan förstås ingå i koalitionen, andra lämnas utanför i de mindre inflytelserika rollerna som stödpartier. Och dessa mindre får vara glada för den roll de tilldelas. Det torde ligga i Moderaternas intresse att på sikt bli av med några av de mindre partierna i alliansen för att själva bli starkare. C ligger ju på gränsen till att åka ur riksdagen i flera mätningar.

Sverigedemokraterna förlorar i makt och inflytande om en stor koalition blir alternativet. Vad kommer då att hända med SD och deras väljare? På sikt kanske SD-väljarna tappar sugen när de märker att det inte hjälper om man blir större. Man får ju i alla fall inget inflytande. Det skulle inte förvåna om vi får se en sådan stor koalition av politiskt korrekta i regeringen efter valet. Det skulle å andra sidan åskådliggöra att uppdelningen mellan blocken bara varit ett spel för gallerierna, den verkliga skiljelinjen går mellan den politiska korrektheten och en fritänkande opposition som utmanar denna sakernas ordning.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.