Med hjälp av en teknik kallad transkranial magnetisk stimulering (TMS) kan forskarna tillfälligt minska aktiviteten i olika neurongrupper i hjärnan, något som bland annat kan användas för att behandla depression. Den tekniken har nu använts av forskare vid amerikanska UCLA och brittiska University of York för att förändra människors ideologiska och religiösa åsikter i en mer politiskt korrekt riktning.
Studien bygger på forskning om hur människans hjärna löser abstrakta ideologiska problem. Ett område i den främre delen av pannloben som identifieras som det bakre mediala frontala cortex (posterior medial frontal cortex, pMFC) har tidigare visats hjälpa människor att lösa problem, i synnerhet att upptäcka hot eller oönskade förhållanden och anpassa sitt beslutsfattande därefter.
Samma område påverkar även styrkan i människors ideologiska ställningstaganden, menar forskarna bakom experimenten. Man har tidigare konstaterat att sådana ställningstaganden ökar i styrka inför ett upplevt hot: Tankar på döden ökar människors religiositet, medan möten med aggressiva främlingar ökar motviljan mot invandrare.
– Människor vänder sig ofta till ideologi när de konfronteras med problem, sade Dr Keise Izuma på University of York, enligt Science Daily.
Forskarna riktade magnetpulser mot 38 försökspersoners pMFC-områden efter att först ha aktiverat deras hotresponser genom frågor om döden och genom att få dem att läsa två essäer skrivna av invandrare, den ena aggressivt kritisk till försökspersonernas hemland. Före och efter magnetpulserna fick de lämna graderade svar på frågor som hur mycket de tyckte om invandrarna som skrivit essäerna och hur intelligenta och ärliga de verkade, och hur övertygade de var om Gud, änglar, himlen, Djävulen, demoner och helvetet.
Det visade sig att magnetpulserna hade en dramatisk effekt på försökspersonernas åsikter. När man stängde ner pMFC-området i hjärnan minskade tron på Gud, änglar och himlen med nästan en tredjedel, och de blev 28,5 procent mer positiva till den aggressiva invandraren. Åsikterna om den trevliga invandraren och religionens negativa aspekter förändrades mindre, men fortfarande avsevärt.
– Som väntat fann vi att när vi ”skruvade ner” det bakre mediala frontala cortex, blev människor mindre benägna att sträcka sig efter tröstande religiösa föreställningar trots att de blivit påminda om döden, sade Dr Izumi.
– När vi störde den hjärnregion som vanligtvis hjälper till med att upptäcka och besvara hot, såg vi mindre negativa, mindre ideologiskt motiverade reaktioner på den kritiska författaren och hans åsikter, tillade han.
Försöksobjekten utgjordes av amerikanska studenter, flertalet av dem vita eller asiater, som klassat sig själva någonstans i mitten av den politiska liberala/konservativa skalan. Studien publicerades i den fackgranskade tidskriften Social Cognitive and Affective Neuroscience den 13 oktober.
Forskaren ”äcklas” av ”rasfördomar”
Forskaren som lett studien heter Colin Holbrook, kognitions- och religionsvetare anställd vid UCLA:s Center for Behavior, Evolution and Culture. Även hans chef Daniel M T Fessler har deltagit i studien.
Så sent som tidigare i oktober publicerade Holbrook och Fessler en annan forskningsrapport i den fackgranskade Evolution and Human Behavior som även den fick uppmärksamhet i pressen. De båda forskarna hade undersökt vad deras försökspersoner trodde om fiktiva personers beteende och status i samhället då man lät dem läsa en berättelse och bytte huvudpersonens namn mellan namn som är typiska för olika etniska grupper i USA. Det visade sig att även personer som ansåg sig vara liberala, ”fördomsfria” och politiskt korrekta trodde att personer som hette Jamal, DeShawn eller Darnell var mer våldsamma och hade en lägre status i samhället än personer som hette Wyatt, Connor eller Garrett – eller Chen, Hikaru, och Zhiyuan.
– Jag har aldrig varit så äcklad över mina egna data, sade Holbrook enligt bland andra den amerikanska nyhetssajten Science Daily, efter att studien publicerats.
Förutom Nya Tider – som skickat ett antal frågor till Holbrook via mejl – har ingen tidning uppmärksammat det etiska dilemmat i att en forskare som säger sig ”äcklas” av så kallade fördomar strax därefter kommer fram till ett sätt att ”bota” dylika fördomar genom magnetpulser riktade mot ett visst hjärncentrum.
Denna forskning kan naturligtvis öka vår kunskap om hur den mänskliga hjärnan fungerar – men finns det andra potentiella användningsområden?
Forskarna själva tycks i alla fall inte vara främmande för det. I avslutningen av studien lämnar de detta förslag: ”Att förstå de psykologiska och biologiska faktorer som reglerar ökningar i ideologiskt engagemang kan i slutändan hjälpa oss att identifiera (…) de individer som är mest mottagliga för detta fenomen, och därmed kunna få viss makt över de handlingar som följer [av deras övertygelse].”
Läsaren får själv fundera över vad det ska betyda.