Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Foto: Historiska media

Två professorer om Sveriges stormaktstid

Bokrecension.
Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Det är ganska glest mellan utgivningarna om vår svenska historia och dess stormaktstid. Bonnier gav 1966-68 ut Den svenska historien i tio band, rikt illustrerad, med huvudförfattarna Jerker Rosén och Sten Carlsson. Nästa storsatsning gjordes av Norstedts 2009-2013 med Sveriges historia i åtta band med Dick Harrison som huvudredaktör. Del 4 i denna serie, om stormaktstiden 1600-1721, är författad år 2011 av Nils Erik Villstrand, den outtröttlige finlandssvenske professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi. Tio år senare, 2021, ger sig den lika outtröttlige Dick Harrison, professor i historia i Lund, i kast med sin version av Sveriges stormaktstid.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Politiskt oberoende och obunden historiker och författare

Relaterat

Där kungen valdes

Där kungen valdes

🟠 HISTORIA På Mora äng, som ligger söder om Uppsala, låg en gång i tiden en samling stenar. Dessa är kända som Mora stenar. Vid dessa stenar har åtta kungar blivit valda i samband med ting.

Grimbergs historia

Grimbergs historia

🟠 HISTORIA Carl Grimberg är känd för Svenska folkets underbara öden, som gavs ut i 11 band under åren 1913-1939 och skildrar Sveriges historia. I denna artikel uppmärksammas dock hans egen historia och den tid han levde i.

Läs även:

Där kungen valdes

Där kungen valdes

🟠 HISTORIA På Mora äng, som ligger söder om Uppsala, låg en gång i tiden en samling stenar. Dessa är kända som Mora stenar. Vid dessa stenar har åtta kungar blivit valda i samband med ting.

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.