När Jakob De la Gardie tog sig in i Moskva den 12 mars 1610 med tsarens brorson Michail Skopin-Sjujskij och sin armé hälsades han med glädjefyllda välkomstrop. Missnöjet med tsar Vasilij IV var nämligen både starkt och utbrett bland det ryska folket. De betraktade följaktligen De la Gardie som sin befriare och ville att Michail Skopin-Sjujskij skulle ersätta sin farbror som tsar av Ryssland. Detta insåg tsar Vasilij och blev därför vaksam trots att han visste att Jakob De la Gardie inte hade kommit till Moskva för att byta ut honom utan för att undsätta honom. Vasilij hade nämligen Sveriges stöd under den pågående kampen om Rysslands tron som gått till historien som den stora oredan.
Den stora oredan
År 1598 dog den ryske tsaren Fjodor I. Då hade han inte fått någon son med sin fru utan endast en dotter som dött fyra år tidigare. Dessutom hade hans yngre bror Dmitrij blivit mördad vid åtta års ålder år 1591. När Fjodor dog hade han alltså varken någon son eller bror som kunde efterträda honom. Därför grep hans svåger, Boris Godunov, makten. Han fick dock snart fiender inom den ryska adeln och Ryssland härjades av svår missväxt under perioden 1600-03, vilket till sist ledde till att, som det framgår i Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson, ett inbördeskrig utbröt ”med en man som uppgavs vara den verklige Dmitrij såsom ett samlande namn för både hämndlystna bojarer och missnöjda massor.”
Bojarer var, enligt Alexej Smirnovs bok Den svenske tsaren, medlemmar av den ryska feodaladelns högsta stånd. Smirnov avslöjar även att efter att den falske Dmitrij trätt fram skrev Boris brev till flera europeiska hov, bland annat till det svenska, i vilka han förklarade ”att mannen som gav sig ut för att vara tsarsonen Dmitrij i själva verket var Grisjka Otrepjev, en förrymd munk som inte var att lita på.” Enligt Smirnov gick den svenske kungen Karl IX med på att sända Boris militärt bistånd i utbyte mot att tsaren bekräftade Teusinafreden som slutits mellan Sverige och Ryssland 1595 samt ”överlämna städerna Kexholm och Ivangorod till Sverige.” Boris gick med på Karls krav, men medan förhandlingarna ännu pågick dog tsaren plötsligt under oklara omständigheter omkring 1605 och ersattes av den falske Dmitrij. Denne tsars tid blev dock kort. Redan 1606 avsattes och dödades Dmitrij efter att det visat sig att han, som Boris hävdat, inte var den han utgett sig för att vara. Han ersattes av Boris son Fjodor, som blev tsar Fjodor II. Fjodor var dock bara tsar i tre månader innan han dog och ersattes av bojaren Vasilij Sjujskij, som blev tsar Vasilij IV.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.