Än finns det hopp
Vávra Suk
Olle Felten
Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Artiklar av Olle Felten
Fossilfritt stål fungerar – nu krävs en enorm utbyggnad av elproduktionen, i expressfart
🟠 Den 18 augusti presenterade SSAB, LKAB och Vattenfall sitt gemensamma projekt för att producera ett helt fossilfritt stål av god kvalitet. Projektet startade 2015 och har mött skeptiska farhågor men också stort internationellt intresse. Man har nu visat att processen fungerar och att det går att producera högkvalitativt stål där kol ersatts av vätgas i alla delar av processen, från järnmalm till valsat stål. Det är en stor framgång för svensk industri. Nästa steg är att bygga fullskalig produktion, där den stora utmaningen är att säkra tillgången till el – motsvarande mer än 30 procent av Sveriges totala elproduktion.
Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret
🟠 Regeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.
Miljöpartiet tvingades att acceptera lagändring mot Cementadomen
🟠 Regeringen har beslutat att föreslå riksdagen att anta en tillfällig lag som ger Cementa rätt att fortsätta driften i Slite under åtta månader, medan rättsprocessen om den fortsatta koncessionen pågår. Vid en pressträff den 10 augusti presenterade näringsminister Ibrahim Baylan (S) och Miljö- och klimatminister Per Bolund (Mp) regeringsbeslutet att föreslå en lagändring i Miljöbalken, som ger Cementa åtta månaders förlängd koncession för kalkbrytningen i Slite. Det akuta hotet om nedläggning den 31 oktober är därmed borta, men det långsiktiga problemet kvarstår.
Cementastriden fortsätter – klimatmålen kan inte nås om kalkbrytningen stoppas
🟠 Miljörörelsen riskerar att skapa ännu en fatal pyrrhusseger om Cementa tvingas lägga ned sitt kalkbrott på Gotland. På samma sätt som nedläggningen av kärnkraftverk har lett till att det oljedrivna kraftverket i Karlshamn tvingats köras även sommartid, kommer en nedläggning av Cementas verksamhet att leda till att Sverige inte klarar av att nå klimatmålen 2030. Allt fler röster höjs för att regeringen skall agera mot de orimliga konsekvenser som en nedläggning av Cementa får för både miljön och ekonomin.
Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället
🟠 Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.
Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år
🟠 I en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.
Utredning om folkbokföringen duckar de viktigaste frågorna
🟠 De allvarliga brister i folkbokföringen, som gör att det är möjligt att flyta runt i vårt samhälle med flera identiteter, uppbära multipla bidrag etc, har varit en het potatis i minst 14 år. Alla vet om det, men ingen verkar vilja lösa problemen. Regeringen begravde 2019 frågan i en offentlig enmansutredning, som presenterade sitt slutbetänkande den 24 juni i år . Utredningen föreslår ett flertal åtgärder, men orkar inte sätta ner foten i den viktigaste – att säkerställa identiteten på Sveriges invånare.
Sverige äskar 34 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond – kan få betala 140 miljarder eller mer
🟠 Sverige räknar med att få ut cirka 34 miljarder kronor i bidrag ur EU:s återhämtningsfond. Grunden för fondens utbetalningar är en återhämtningsplan som varje medlemsland lämnar in till EU. Regeringen lämnade den 28 maj in Sveriges ansökan och återhämtningsplan, som Nya Tider har gått igenom. Åtgärderna som regeringen vill baka in i underlaget kommer från statsbudgetens återstartpaket, vilket innebär att bidraget inte tillför någon ny åtgärd. Kostnaden för att få de 34 miljarderna blir minst 4-5 gånger högre än själva bidraget.
Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen
🟠 I sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.
Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter
🟠 Allt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
