Skolan i Högvålen (Sveriges högst belägna by) fick medel ur den jämtländska skogsfonden när den byggdes. I dag är fonden endast till för samiska ändamål. Foto: Olle Larsson
Skolan i Högvålen (Sveriges högst belägna by) fick medel ur den jämtländska skogsfonden när den byggdes. I dag är fonden endast till för samiska ändamål. Foto: Olle Larsson

Rasismen i Sveriges riksdag och regering

KRÖNIKA
Kväner/lantaliset liksom andra svenska medborgare diskrimineras av staten till förmån för renägande samer. Denna diskriminering på etnisk basis, där man ska bevisa sin härstamning, är inget annat än rasism. Det menar krönikören Olle Larsson, ordförande för Härjedalspartiet.

Samiska renägare är relativt sentida i stora delar av det som samerna numera kal­lar Sápmi, samernas land. Det som pågår framför oss alla utgör en historieförfalskning, vilket får många härjedalingar, jämtar, men även markägare och andra historiska brukare i Norrland och norra Dalarna att protestera. Det borde också få många fler att protestera. Men var står egentligen politikerna i dessa frågor när det handlar om att stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättssamhällets principer? Det borde vara en självklarhet att renägare inte ska tilldelas särrättigheter på landområden de anlänt till i modern tid, långt efter andra folk, näringar och kulturer som varit etablerade där i tusentals år.

Regeringens sanningskommission

Regeringen tillsatte förra året en sanningskommission för att kartlägga övergrepp mot samer. En sanningskommission som exkluderar övriga historiska folk och näringar blir fortsatt en obalanserad partsinlaga och förfelar ambitionen att synliggöra sanningen. Staten har under lång tid genom tvångsköp och arrangerade markreformer fråntagit fjällbönder stora markområden i syfte att överlåta rättigheter till samiska renägare. Det handlar inte bara om renbete utan även rättigheter till jakt, fiske, virke och ved samt övriga inkomster från områdena som tillfaller berörd sameby och samefonden.

Renägande samer hävdar att deras marker minskar – det är inte sant

Före 1760 fanns inga samiska ren­ägare i Härjedalen. I dag har de expanderat med sina renhjordar ner till norra Dalarna. Samerna påstår sig vara diskriminerade när det gäller rättigheterna till sina historiska marker på grund av att de är samer och renägare. Före 1928 års renbeteslag hade bönderna i Härjedalen fler renar än samerna. 1928 års rennäringslag förbjöd andra än vissa samer att bedriva rennäring.

Forskningen klargör att det finns andra folk som har en betydligt längre historia i norra Sverige än samer­.

Renägande samer hävdar även att de är diskriminerade när det gäller att delta i beslut. Samefonden i Jämtlands län är en sammanslagning av fyra fonder, varav den jämtländska skogsfonden var den största. Skolan i Hög­vålen (Sveriges högst belägna by) fick medel ur den fonden när den byggdes. I dag är fonden endast till för samiska ändamål.

Rennäringsdelegationen som beslutar i frågor som rör de av staten tvångsköpta (från fjällbönder) markerna består av tjänstemän, politiker och renägare. Det finns ingen rep­resentant för andra som bor inom området. Renägarna får även yttra sig i frågor som gäller marker där renarna inte har rätt att vistas. Sametinget driver frågan om att peka ut de privata markerna som riksintresse för renbete. Den gynnade parten ska vara renägande samer. Markägarna blir varken tillfrågade eller beaktade i denna process.

Rättsväsendet och förvaltnings­myndigheter följer inte gällande lagar om de inte är till fördel för renägande samer

Genom den så kal­la­de Härjedalsprocessen har Högsta domstolen bekräftat att det inte finns någon renbetesrätt över privata marker i Härje­dalen. Även EU-domstolen har bekräftat denna dom. Samerna förlorade sedvanerättsprocessen i Härjedalen. Ändå släpper ren­ägarna fortfarande renarna för bete på privata marker. Inga åtgärder vidtas från rättsvårdande myndigheter.

Rasism och diskriminerande politik till förmån för renägande samer

Forskningen klargör att det finns andra folk som har en betydligt längre historia i norra Sverige än samer. Forskningen klargör också att fler folk bedrivit rennäring fram till modern tid, till de första skevande renbeteslagarna för ungefär hundra år sedan då de fråntogs rätten att äga renar. Den historiska befolkningsgruppen kväner/lantalaiset på Nordkalotten är idag starkt undanträngd. Även den historiska fjällbondekulturen i det södra fjällområdet är starkt tillbakatryckt. Trots det så fortsätter politiken att stärka samernas ställning på andra folkgruppers bekostnad.

Min slutsats blir att i dagens Sverige bedrivs en diskriminerande politik och i praktiken en etnisk rensning gentemot övriga folkgrupper och historiska brukarkulturer i norra Sverige, till förmån för renägande samer.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.