Den svenska kemins fader: Jacob Berzelius på äldre dagar. Målning av Olof Johan Södermark (1790-1848). Berzelius skrivbord, utställt på Stockholms gamla observatorium.

Den svenska kemins fader: Jacob Berzelius

Idag har flera människor en eller flera färg-TV-apparater i sina hem då televisionen, sedan 1950- och 60-talen kommit en bli en del av människans vardag. Vad kanske inte alla som har TV-apparat tänker på är att metallen cerium som används i bildrören till den apparaten upptäcktes av den svenske kemisten Jacob Berzelius. Han upptäckte inte mindre än fyra nya grundämnen och blev känd som ”den svenska kemins fader”.

Tanken var att den unge Jacob Berzelius (1779–1848) skulle ha blivit präst. Detta hade hans släktingar önskat när Berzelius begav sig till Uppsala hösten 1796 med omdömet ”en yngling av icke föraktligt hopp” från Linköpings gymnasium för att studera på universitetet. Redan under gymnasietiden hade dock hans intresse för naturalhistoria väckts och han hade även beslutat sig för att utbilda sig till läkare. Så efter att han kom till Uppsala universitet slog han in på den banan. Dock var han, av ekonomiska skäl, tvungen att periodvis avbryta sina studier för att kunna försörja sig, huvudsakligen genom att undervisa och våren 1797 tjänstgjorde han, bland annat, som lärare hos en familj på Vikbolandet i Östergötland.

Han läste medicin vid Uppsala 1796-1802 och parallellt med dessa studier började han läsa kemi, som utgjorde en del av den medicinska fakulteten, och var mycket intresserad av att laborera, men studenterna tilläts endast att ägna sig åt enkla laborationer, som att elda kol i en ugn. Därför började Berzelius muta sig i in laboratoriet för att kunna vidare utveckla sina kemiska experiment och inredde sin studentbostad till ett laboratorium. Vid ett experiment lyckades han framställa fritt syre och under den tid han arbetade som läkare i Medevi, genomförde han analyser av brunnsvattnet och berättar i sina självbiografiska anteckningar att han upptäckt att det vattnet ”innehåller klorkalcium och klormagnesium”. Samtidigt undersökte han den galvaniska strömmen (likströmmen) och dess verkningar på den fysiska hälsan och lyckades med hjälp av den ”återställa känsel och rörlighet i handen hos en soldat”. Detta tycks dock ha varit det enda resultatet av den undersökningen.

Upptäckten av cerium och selen

Den unge Berzelius vid sitt arbetsbord. Foto: Wikipedia

Efter studietiden i Uppsala och tiden i Medevi flyttade Berzelius till Stockholm där han fortsatte ägna sig åt kemin och blev professor i medicin och farmaci vid Kirurgiska skolan, som senare ombildades till Karolinska institutet 1810. I Stockholm mötte han mineralogen Wilhelm Hisinger (1766–1852) och tillsammans undersökte de elektricitetens verkan på saltlösning, vilket resulterade i verket Försök med elektriska stapelns verkan på några salter och några av dess baser år 1803, samt studerade sten från Bastnäs. Det var vid studiet av denna sten som metallen cerium upptäcktes. Hur denna upptäckt gick till skildrar Berzelius själv på följande sätt i sina självbiografiska anteckningar: ”Vi funno däri en kropp, som hade flera af ytterjordens egenskaper, men skilde sig därifrån i andra, hvilket vi ansågo oss böra tillskrifva en främmande inblandning; […] Vi gjorde då en jämförelseundersökning emellan dennas egenskaper och salter med ytterjordens, och detta ledde oss till den öfvertygelsen, att den var ny och förut okänd.”

1808 valdes Berzelius in i Kungliga Vetenskapsakademien och blev, elva år senare, vald till ständig sekreterare. Den posten innehade han fram till sin död.  

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Den röda granitön i sundet

Den röda granitön i sundet

🟠 HISTORIA Mitt i Kalmarsund kan man se en kupolliknande silhuett sticka upp ur vattnet. På långt avstånd kan denna kupol se blåaktig ut. Denna kupol är granitön Blå Jungfrun som, sedan 1926, varit en av Sveriges nationalparker. Här finns tallskog, fladdermöss och skogsharar samt stenar som man helst aldrig ska ta med sig från ön.

Hur Hollywood lärde sig tala

Hur Hollywood lärde sig tala

🟠 HISTORIA Musikalfilmen utvecklades ur scenmusikalen, som i sin tur har ett ursprung som kan spåras tillbaka till antikens Grekland. Musikalens historia är med andra ord längre än vad man först kan tro. Handlingarna och stilarna har varierat väldigt mycket genom åren, men den röda tråden som löper genom musikalerna är densamma.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.