I Botkyrka utgör svenskarna en minoritet av befolkningen. Nu ska kommunen bli den första i landet som för statistik över rastyp och religiös tillhörighet hos sina invånare – för att kunna mäta diskriminering, hävdar man. I USA är sådan registrering vanlig i syfte att kunna ge vissa etniska grupper mer bidrag och andra förmåner, men i Sverige har sådant inte skett sedan Andra världskriget.
Enligt uppgift ska registreringen ske anonymt genom enkäter som skickas ut till invånarna. Statistiken ska sedan användas för att ”ta reda på vilka grupper i samhället som är mest marginaliserade”, uppger SVT.
– Vi kommer att kunna ringa in en snävare problembild, säger Helena Rojas, verksamhetschef för mänskliga rättigheter på Botkyrka kommun.
Bland andra lobbygrupperna Afrosvenskarnas riksförbund och Svenska muslimer har varit pådrivande för att införa registret.
Rapporten, som ligger till grund för deras krav på ”jämställdhetsdata”, har författats av den kände vänsterextremisten Tobias Hübinette, som vi tidigare intervjuat i Nya Tider v. 9/2014 med anledning av hans tidigare rasistiska utfall mot svenskar och vita västerlänningar. Under 1990-talet grundade han tidskriften Expo och begick en rad brott i antirasismens namn. I dag är han lektor i interkulturella studier vid Karlstads Universitet, och författare till rapporten ”Vad är jämlikhetsdata?”
– Det är en metod där de svarande själva identifierar sig i den grupp eller grupper som de anser sig tillhöra, förklarar Tobias Hübinette för SVT.
Kommunförvaltningen har nu fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att sätta igång med verksamheten. Den rödgröna majoriteten ställer sig positiv till rasregistret. Helena Rojas säger att det i första hand gäller att samla in data om ”hudfärg och muslimsk tillhörighet”.
Moderaterna kritiska
Kommunförvaltningen har nu fått i uppdrag att utreda hur det planerade rasregistret ska kunna sättas i verket redan år 2017.
Men de lokala moderaterna protesterar i kraftfulla ordalag. I en interpellation kräver oppositionsrådet Jimmy Baker (M) att få svar på om man tänker använda ”jämlikhetsdatan” för att kunna införa kvotering, vilket flera formuleringar i Hübinettes rapport och uttalanden från de drivande organisationerna antyder är avsikten. Han pekar på att ”hela terminologin, tänkandet och forskningen kring och bakom jämlikhetsdata är så utpräglat extremvänster, så att stora delar av vänstern troligen inte ens kan förlika sig med det hela. För att inte prata om Botkyrkaborna, eller landets övriga invånare.”
Och samtidigt som extremvänstern ligger bakom forskningen är de två invandrarorganisationerna bakom förslaget kontroversiella, menar Baker. ”Bland förslagen som bägge driver märks islamiska banklån, införandet av slöja på nyhetsuppläsare i TV samt att staten ska ingripa om man exempelvis skämtar om islam (Lars Vilks och Charlie Hebdo är kända exempel)”, skriver han i interpellationen.
Jimmy Baker har själv muslimskt troende familjemedlemmar och har bland annat drivit frågan om böneutrop från Fittja moské.
Romer fruktar registrering
Även romska organisationer har protesterat mot beslutet. Deras medlemmar är oroliga för att registret ska användas i andra syften än att motverka diskriminering.
– Vad ska vi tro? Kan vi lita på kommunen när vi inte har förtroende för polisen, säger Rosita Grönfors, som är ordförande i minst två olika etnonationalistiska lobbygrupper som kämpar för romers intressen.
Statistik över romer skulle potentiellt kunna användas i andra syften än att gynna deras intressen. Som Rosita Grönfors många gånger påpekat finns det en utbredd uppfattning om att många romer är kriminella, något ett dylikt register hade kunnat användas för att bevisa. Kriminologen Jerzy Sarnecki påpekade i en intervju i Nya Tider (v.19/2015) att Sveriges vägran att registrera människor efter etnicitet – som man gör i exempelvis USA och Finland – gör det svårt att få fram tillförlitlig statistik över romers påstått höga kriminalitet.
I dag finns endast brottsstycken av statistik tillgängliga för forskare och den bildade allmänheten. Exempelvis finns det 176 personer med det typiskt romska namnet Grönfors i Sverige, varav 67 har dömts för något brott under de senaste sex åren enligt databasen Lexbase. En av de brottsdömda är Rosita Grönfors själv.