Grabbarna stökar. Som vanligt. Grabbar mellan 11 och 16 brukar göra det. Det har de gjort i 30 000 generationer.
Det nya och anmärkningsvärda är inte att grabbarna stökar; det är att de vuxna karlarna står så handfallna när det sker – trots de föregående 30 000 generationernas rika erfarenhet av sådana här i grunden banala saker.
Yngve Berlin berättar i Proletären (nummer 29, 2020) att grabbarna hemma hos honom i Lysekil ”drar runt i gäng och ställer till jävelskap…”.
Jag kan berätta att det är precis likadant i lilla Bjärnum straxt norr om Hässleholm: Grabbarna drar runt i klunga, sysslolösa och spattiga. Ett par gånger i månaden slår de sönder vindskyddet och biljettautomaten nere vid tågstationen. Jordgubbsståndet på torget rånades, mitt på dagen. Två gånger på tre dagar. Min egen och en bekants bil slogs sönder sedan vi försökt säga ifrån till de bilburna slynglarna i byn att vi inte gillar att de kör 70 på en 30-gata.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
