Än finns det hopp
Vávra Suk
Sophia Eklund
Artiklar av Sophia Eklund
Spökenas berömda hus, om spökerierna i Borgvattnets prästgård
🟠 Borgvattnets prästgård i Jämtland, som byggdes 1876, är Sveriges mest berömda spökhus som sedan år 1947 varit rikskänt för sina osynliga inneboende efter att prästen Erik Lindgren talat ut om sina upplevelser. Han installerades som präst i Borgvattnet 1945 och förevigade sina upplevelser i anteckningar. Prästgården är i dag ett vandrarhem och hit reser tusentals människor för att bli skrämda.
Ellen Key och kvinnan
🟠 Ellen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.
Den (o)önskade nattbesökaren
🟠 Enligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.
Verklighetens Dracula
🟠 Han är idag huvudsakligen förknippad med den europeiska vampyrmyten, men under sin livstid var Vlad III Drăculea av Valakiet (cirka 1429/1431-cirka 1476/1477) de kristnas hjälte och de ottomanska turkarnas stora skräck. Samtidigt var han allmänt känd och fruktad för sin brutalitet. Hans vana att pålspetsa sina fiender gav honom namnet ”pålspetsaren” och att det än idag inte är helt känt vad som hände med hans kvarlevor har bidragit till att göra honom till legend.
Att föreviga midsommaren
🟠 Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.
Han kallades ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk
🟠 Den svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.
Statare, trälar och Jan Fridegård
🟠 I sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.
Prästen som kunde trolla, den omtalade prästen Spå-Herr-Ola
🟠 En folklig föreställning som var utbredd i Ångermanland en gång i tiden var att präster skulle ha varit trollkunniga. En av dessa präster som det har berättats mycket om i århundraden är känd under namnet Spå-Herr-Ola. Han var verksam i Junsele, Resele och Liden i Ångermanland på 1500-talet, och sägner berättades om honom in på 1900-talet.
Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?
🟠 Den 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.
Den musikaliske, om ”sångarprinsen” Gustaf och hans verk
🟠 För 201 år sedan, år 1818, efterträdde Jean-Baptiste Bernadotte Karl XIII som kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. År 2018 var således ett så kallat ”Bernadotteår” som uppmärksammades, i synnerhet på de kungliga slotten. Varje år sjungs dock här i Sverige två sånger som är komponerade av Karl XIV Johans sonson, Gustaf, och dessa är ”Studentsången” och ”Vårsång”. Prins Gustaf dog ung, men under sitt korta liv komponerade han flera musikstycken och blev allmänt känd som ”sångarprinsen”.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
