Olle Felten

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Artiklar av Olle Felten

En orolig höst med högre arbetslöshet och banker som driver på utlåningen

En orolig höst med högre arbetslöshet och banker som driver på utlåningen

🟠 De ekonomiska förutsättningarna inför hösten 2020 skiljer sig mycket från de senaste årens. Riskerna för ekonomiska bakslag är, enligt de flesta bedömare, väsentligt mycket högre i år. Huvudorsaken är givetvis coronapandemins effekter. Redan före sommaren förutspåddes hög arbetslöshet på grund av ökade konkurser, en utveckling som fortsätter att oroa. Oron för effekterna av ett prisfall på bostadsmarknaden lyser igenom lite överallt, men bankerna går på offensiven för att öka utlåningen.

Elpriserna skenar – leveransproblem gör sommarelen lika dyr som under vintern

Elpriserna skenar – leveransproblem gör sommarelen lika dyr som under vintern

🟠 Elpriserna har rusat till för årstiden extrema nivåer, i huvudsak för elkunderna i mellersta och södra Sverige. I norra Sverige ligger elpriset på betydligt mera beskedliga nivåer. Skillnaden uppgår vissa dagar till flera hundra procent. Bakom situationen ligger en ogenomtänkt energipolitik i stort, där avvecklingen av kärnkraft är en huvudingrediens. Men också brister i utbyggnaden av kraftnätet, särskilt i södra Sverige, för att kunna omfördela el mellan olika delar av landet, spelar in.

Systemhaveri: Så kunde Vahid behålla dubbla identiteter

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

🟠 Diskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

EU använder coronapandemin för att motivera maktöverföring från medlemsstaterna till unionen

EU använder coronapandemin för att motivera maktöverföring från medlemsstaterna till unionen

🟠 På midsommarafton (EU firar inte denna heliga svenska dag) inleddes slutförhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget och en planerad ny ”återhämtningsfond” till stöd till de EU-länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Effekten av fonden blir ett nytt sätt för EU att stärka greppet om den ekonomiska makten över medlemsstaterna. Rådets ordförande, belgaren Charles Michel, agerar hårt för att beslutet skall tas snabbt. Det är en vanlig EU-metod för att stoppa kritiska röster.

Svenskarnas köpkraft är inte bäst  – elva EES-länder bättre

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

🟠 Nya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

🟠 Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

🟠 Av regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Inflationen mätt i KPIF nere under noll i april  – tecken på ökad risk för ekonomiska problem

Inflationen mätt i KPIF nere under noll i april – tecken på ökad risk för ekonomiska problem

🟠 Den 13 maj redovisade SCB inflationsläget i april, med en samlad negativ inflation. Det var visserligen en väntad nedgång på grund av coronavirusets effekter, men många överraskas av kraften i prisutvecklingen. Bilden är dock inte enkel, energipriserna (olja och el) står för huvuddelen av minskningen. Utan energipriserna ligger inflationen på 1,0 procent, betydligt mer beskedligt sett ur ett inflationsmålsperspektiv. Riskerna för en allvarlig ekonomisk kris måste dock anses ha ökat.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

🟠 Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan  sätta igång finanskrisen

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

🟠 Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Page 21 of 30 1 20 21 22 30

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.