Olle Felten

🟠 Frankrike och Sverige har skrivit under ett bilateralt samverkansavtal, som syftar till att ländernas regeringar skall samordna sina aktiviteter och ställningstaganden inom EU samt en fortsatt samverkan kring ”grön” forskning och utveckling. Avtalet kritiseras för att innehålla en mängd avsnitt som låser upp Sverige till att agera tvärtemot traditionella svenska ställningstaganden. Det går också på tvärs mot inte minst finansministerns uttalanden om EU:s nya budget.

🟠 Konsekvenserna av den svenska skatte- och energipolitiken börjar nu visa sig på allvar. Flera viktiga företag har börjat erfara att man inte kan garanteras tillgång till tillförlitlig el i den utsträckning som krävs för att driva företaget framåt. I ett sådant läge fattar företagen rationella beslut och investerar någon annanstans. De ekonomiska effekterna av en sådan utveckling är långsiktigt katastrofala för Sverige.

🟠 Riksrevisionen är Riksdagens resurs för att granska regeringens arbete. Man granskar årligen en mängd olika processer inom statsförvaltningen. Ständigt återkommande kritik riktas mot mer eller mindre allvarliga brister i arbetet med att styra och kontrollera myndigheterna. Det är två avgörande faktorer för att staten skall kunna bedriva en effektiv verksamhet och för att säkerställa att maximal nytta levereras för insatta resurser.

🟠 EU:s nya långtidsbudget för perioden 2021-2027 presenteras av Kommissionen som ”modernare, tydligare och enklare”. Att det kommer att bli väsentligt dyrare för Sverige är dock klarlagt. Vi riskerar också att få ett minskat stöd tillbaka, genom ”moderniseringen”. Kort sagt, Sverige ser ut att förlora både på gungorna och karusellen.

🟠 Inför EU-valet i maj tar Kommissionen det sista tillfället att försöka befästa sin inriktning på EU:s politik så att nästa Kommission skall tvingas ta över den avgående Kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers federalistiska tankegångar. Vid ett sista toppmöte mellan Kommissionen och medlemsstaternas stats- och regeringschefer i Sibiu, Rumänien, förväntas ett tiopunktsprogram tas fram, som man avser att slutligt besluta om i juni. Junckers utgångspunkter är svepande och kan, i sann EU-anda, betyda precis vad som helst.

🟠 Vårbudgeten, som den brukar kal­las, är egentligen två olika propositioner, dels ett förslag till ändringsbudget för 2019 och dels riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för 2020. Förslagen bygger på januariöverenskommelsen (JÖK), det sakpolitiska avtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Flera av förslagen marknadsförs av regeringen som stora och viktiga reformer, men kritiseras av andra för att vara ineffektiva men också skadliga för landet. Här redovisas tre exempel på det.

🟠 I NyT v.7/2019 redogjorde vi för hur Allmänna arvsfondens pengar kan användas för minst sagt tveksamma projekt. Nu tittar vi närmare på hur pengarna kommer in till fonden och hur den ibland agerar på ett sätt som riskerar att gå på tvärs mot en avlidens högst sannolika sista vilja.