Än finns det hopp
Vávra Suk
Olle Felten
Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Artiklar av Olle Felten
Konjunkturinstitutet konstaterar lågkonjunktur – politikerna står handlingsförlamade
🟠 EKONOMI. I konjunkturinstitutets senaste rapport den 21 juni konstateras att Sverige nu är på väg ner i en lågkonjunktur. Prognosen för Sveriges BNP-tillväxt sänktes rejält för 2022 och 2023, från 3,3 respektive 2,1 procent i mars till 1,9 respektive 1,2 i junirapporten. Energifrågan blir allt tydligare som drivkraft för inflationen, när energipriserna sprids ut i ekonomin. I flera länder vidtas åtgärder för att minska effekten av i första hand energiprisernas snabba ökning, men huvuddelen av de svenska politikerna har inte definierat problemet, än mindre aviserat åtgärder som kan lösa det.
Bolånen och energipriserna – inflationsbekämpningens ”Svarte Petter”
🟠 EKONOMI De senaste 15-20 årens exempellösa prisökningar på bostäder har lett till att en stor grupp svenskar med höga bolån riskerar att hamna i en mycket besvärlig situation när inflation och ränta drar åt tumskruvarna. Finansinspektionen pekar på att cirka 10 procent av bolånetagarna i Sverige riskerar att inte klara sin ekonomi om boräntorna går upp till 7 procent. Med en hög arbetslöshet i mixen blir inflationsbekämpningen en knivig historia.
Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?
🟠 SCB släppte den 14 juni chockbeskedet att inflationstakten i Sverige nu är uppe i 7,3 procent (KPI), den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Risken ökar därmed för en allt snabbare höjning av styrräntan i Sverige, liksom i USA och euroområdet. Det skulle innebära negativa konsekvenser för många högt belånade svenskar och ökad risk för recession. Många frågar sig också varför inflationen rusar just nu och hur Riksbanken skall kunna påverka energipriserna i Sverige med en räntehöjning.
Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner
🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.
”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi
🟠 Nu har EU-kommissionen gått ut med information om hur man hade tänkt sig att stoppet av importen av energi från Ryssland ska gå till. Bland annat vill man producera mer ”förnybar” el och biogas i EU-länderna, öka antalet värmepumpar och energieffektivisera i största allmänhet. Kärnkraften är inte med i planen. Förslaget innehåller även förberedelser för att ransonera naturgas, men har givits det stärkande namnet ”RePowerEU”. Kommissionen hävdar att åtgärderna ska göra energi billigare i Europa, vilket mötts med stor skepsis. Även tidplanen har i allmänhet dömts ut som orealistisk. Projektet skall, till största delen, vara genomfört senast i slutet av 2027 och beräknas till dess kosta 210 miljarder euro, och till 2030 är prislappen 288 miljarder euro.
Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet
🟠 Plikten att blanda in biobränslen i fossila drivmedel uppges syfta till att minska utsläppen av koldioxid. Denna så kallade reduktionsplikt har dock visat sig ha en starkt prisdrivande effekt på hela samhället. Ett avgörande problem är att tillgången på biodrivmedel för inblandning är högst begränsad och därmed gör bränslet dyrt. När jordbrukare ska odla mer grödor till biodrivmedel, minskar det också jordbruksarealerna för matproduktion. Tjeckien slopar nu helt kraven på inblandning av biobränslen för att minska påfrestningarna på sin ekonomi. Sverige har, självpåtaget, de högsta kraven i EU på bioinblandning, långt över EU:s krav, och tänker inte sänka dem.
Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem
🟠 Intervju med Reidar Svedahl (L), kommunalråd i Norrköping. För att förstå dagens version av det svenska liberala partiet, Liberalerna, behöver man se dess historia, som kantats av växlande parlamentariska framgångar och fiaskon. Från sin storhetstid i början av 1900-talet, då man var i opposition mot kungamakten och lyckades få 46 procent av mandaten i Andra kammaren, har partiet varit inne i en trendmässig nedgång. Dagens parti är mitt inne i en kris, där partiledaren Nyamko Sabuni avgick utan förvarning och den tidigare partisekreteraren Johan Pehrson fick ta över. Politiskt uppfattas partiet som svagt, men självbilden har drag av den forna storhetstiden.
Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk
🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrättsinnehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.
Är globaliseringen dödsdömd?
🟠 Blir kriget mot Ukraina – och sanktionerna mot Ryssland – dödsstöten för den globaliserade världsekonomins förutsättningar? Den frågan ventileras i ett poddinslag utgivet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, där man diskuterar hoten mot den globaliserade ekonomin och ”faran med ökad protektionism”. Två engagerade företrädare för global frihandel diskuterar riskerna med de problem som de senaste åren ställt den globaliserade ekonomiska världsordningen på allt svårare prov och leder vissa regeringar i mer nationell riktning. Deras lösning på problemet är dock ännu mer globalisering.
Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent
🟠 ANALYS Förväntningarna inför Riksbankens penningpolitiska beslut den 28 april var en blandning av förväntan på höjd reporänta nu eller senare i år. I stort sett alla banker och bolåneinstitut hade redan räknat in de förväntade höjningarna i sin räntepolicy för nya lån. I en rad uttalanden under veckorna innan beslutet har flera aktörer pratat upp förväntningarna på en höjning av reporäntan nu. De flesta hade dock väntat sig en avisering om en höjning i juni.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
