Olle Felten

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Artiklar av Olle Felten

Barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet visar hur olika delar av samhället ser på den ekonomiska utvecklingen och det aktuella läget. Indikatorn visar ett värde som relateras till det historiska medelvärdet, som definierats till 100. Om värdet är över 100 tolkas det som en positiv utvecklingssyn och vice versa. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider

Konjunkturbarometern för oktober pekar fortsatt nedåt

🟠 EKONOMI Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för oktober, som presenterades den 26 oktober, visar en fortsatt stark pessimism bland både företag och hushåll. Fortsatt hög, om än något dalande, inflation och smygande effekter av räntehöjningarna för både hushåll, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med hyresfastigheter håller tillbaka framtidstron, så som den speglas i KI:s barometerindikator. Arbetslösheten fortsätter att öka och Sverige har idag EU:s tredje högsta arbetslöshet, i spåret efter en ökande konkursfrekvens.

Det finns flera planerade projekt för att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären, men ingen är ännu i drift. Stockholm Energi har dock en testanläggning klar. Foto: Stockholm Exergi

Tänkta koldioxidinfångare – skatte­befriade elslukare med miljardstöd

🟠 EKONOMI I förra veckans nummer kunde Nya Tider rapportera om att regeringen höjer energiskatten kraftigt på el för konsumenter och företag. Det görs dock undantag för en lång rad företag med extra stor elförbrukning, sånär som den lilla skatt på 1 öre per kWh som utgör EU:s miniminivå. I budgetpropositionen föreslås att också verksamheter som är tänkta att fånga in koldioxid skall beskattas på miniminivån. Effekten blir att ytterligare storförbrukare av el gynnas, samtidigt som tillgången till planerbar elproduktion har minskat.

Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har hamnat i blåsväder efter det att regeringen beslutat att inte stoppa den automatiska höjningen av energiskatten på el, som av de flesta bedömare ses som en skadlig skatt i det läge vi nu befinner oss i med en fortsatt hög, men sjunkande inflation. Regeringen uppger dessutom elektrifieringen av Sverige som ett prioriterat mål, och att höja skatten på el motverkar uppenbart denna ambition. Foto: Teknikföretagen, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Energiskatten höjs med 9,2 procent – trots löfte om pausad automatik

🟠 EKONOMI 900 kronor per år i högre skatt på elen för en genomsnittlig villaägare. Det blir resultatet av att regeringen inte beslutade att avskaffa eller pausa den automatiska höjningsmekanismen, vilket man tidigare aviserat att göra. Beslutet om att låta indexeringen slå igenom fullt ut kom som en stor överraskning, och många har både förvånats och upprörts av kovändningen.

Skatteverket kommer att samla in cirka 13,2 miljarder kronor i skatt mindre på grund av sänkt skatt till låginkomsttagare och pensionärer. Genom att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknar man med att få in 12,3 miljarder kronor extra. Totalt sett avser regeringen att minska skattetrycket, vilket går på tvärs emot oppositionspartiernas förslag. Foto: Skattebetalarna

Regeringens budgetförslag: skatterna, statsskulden och kostnader för EU

🟠 EKONOMI Skatteförslagen i regeringens budgetproposition presenteras på lite drygt 90 sidor i budgetens finansplan. Förändringarna i skattepolitiken är dock marginella från år till år och de paradigmskiftande åtgärderna som aviserats ger inga stora utslag på skatteområdet i regeringens budgetförslag, utan är till stor del begravda i långsamt arbetande utredningar. Skattesystemets principer gör också budgetdokumenten något svåröverskådliga, när skatter räknas in för att sedan tas bort med skattereduktioner.

Oppositionspartierna vill generellt höja en rad skatter och öka skattetrycket. Foto: Skattebetalarna

Oppositionens skatteförslag: höjda skatter och mera bidrag

🟠 EKONOMI Samtliga fyra oppositionspartier i riksdagen vill höja skatterna med flera miljarder kronor. Det frejdigaste förslaget kommer från Vänsterpartiet, som vill öka statens skatteinkomster med nästan 74,9 miljarder kronor. Miljöpartiet ligger inte långt efter med 59,3 miljarder kronor, medan Socialdemokraterna vill höja skatterna med 24,4 miljarder kronor 2024. Även Centerpartiet vill höja skatten mer än regeringen, men med mer beskedliga 4,2 miljarder kronor. Det finns dock stora skillnader i vilka skatter de olika partierna vill höja.

Styrräntan höjdes enligt förväntan – ”omöjligt” lösa inflationen med enbart räntevapnet

Styrräntan höjdes enligt förväntan – ”omöjligt” lösa inflationen med enbart räntevapnet

🟠 EKONOMI. Sverige befinner sig i en mycket besvärlig ekonomisk situation. Hög inflation i kombination med BNP-stagnation, valutaras och hög arbetslöshet är en cocktail som kräver mer än bara räntejusteringar för att lösa upp. Det är inte heller någon egentlig nyhet, Riksbanken har lyft behovet av finanspolitiska åtgärder i drygt tio års tid. När räntan höjs, är det tänkt att folk ska ha mindre att spendera och att det ska pressa ned inflationen samtidigt som kronkursen stärks. Men det ger på samma gång högre räntekostnader för företag som därför tvingas höja sina priser, vilket tvärtom driver inflationen.

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

🟠 EKONOMI. Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2024, som högst sannolikt kommer att gå igenom i riksdagen eftersom regeringen bygger på en riksdagsmajoritet. Det totala reformutrymmet har beräknats till knappt 40 miljarder kronor, varav 16 miljarder går till kommunsektorn. Vid sidan av inriktningen att bekämpa inflationen, stödja hushåll och kommunsektorn, stärka trygghet och säkerhet och en återupprättad arbetslinje, ger Tidöregeringens andra budget inte så många svar på hur den svenska basindustrin eller matproduktionen skall stärkas.

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

🟠 EKONOMI. Det utvidgade BRICS vill bryta Västs globala hegemoni och skapa en multipolär värld. I den så kal­la­de Johannesburg II-deklarationen uppger man att Internationella valutafonden IMF, Världsbanken och Världshandelsorganisationen WTO måste förändras för att ge större utrymme åt tidigare åsido­satta länder, samt att FN börjar fungera enligt FN-stadgan ”där suveräna stater samarbetar för att upprätthålla fred och säkerhet”, en tydlig känga åt ”världspolisen” USA. Man planerar även en gemensam valuta, kal­lad R5, som direkt utmanar dollarns ställning som världsvaluta.

BRICS utvidgas och tar steg mot en ny ekonomisk världsordning

BRICS utvidgas och tar steg mot en ny ekonomisk världsordning

🟠 EKONOMI. BRICS-toppmötet i Johannesburg den 22 till 24 augusti 2023 blev en uppvisning i hur länder som annars skulle ses som osannolika partners, enas om väsentliga utvecklingssteg mot en ny ekonomisk världsordning. Samtidigt beslutades att samverkansorganisationen skall utvidgas med sex nya stater, med signalen om att fler är på väg in nästa år. Man markerar också en klar ambition att ta större plats på den världsekonomiska arenan.

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

🟠 EKONOMI. Boverket presenterade den 8 juni i år sin uppdaterade prognos för bostadsbyggandet under 2023 och framåt. I rapporten konstaterar Boverket att byggandet sjunker kraftigt, mer än 50 procent ned jämfört med 2022, trots att behovet av bostäder är fortsatt högt. År 2023 räknar Boverket med att byggandet täcker halva årets behov av nya bostäder och det stora bostadsunderskottet ökar. När kunderna avvaktar drar också bankerna åt svångremmen för byggföretagen.

Page 2 of 27 1 2 3 27

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.