Henrik Paetau

Artiklar av Henrik Paetau

Så kan skolan involvera hemmen

Så kan skolan involvera hemmen

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolan behöver, för att kunna utföra sitt uppdrag, att många av samhällets aktörer gör en aktiv insats. Vi behöver ta lärdom av skolans utveckling i andra länder. Skolan ska vara en säker arbetsplats med förutsättningar för lärande och studiero utan alla varianter av mobbning mot andra elever eller lärare. Alla misstankar om rekrytering till kriminella uppdrag ska identifieras och utredas. Debattör Henrik Paetau, som arbetat som rektor, argumenterar för att kontakten med hemmen är avgörande.

Hur vill L och SD räta upp kaosskolan?

Hur vill L och SD räta upp kaosskolan?

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Pisachefen konstaterar att Sverige har mycket dålig disciplin i klassrummen, med en majoritet av eleverna som inte lyssnar på vad läraren har att säga. Sverigedemokraterna varnade tidigt för att invandringsvolymerna fullständigt saboterar utbildningen. Debattör Henrik Paetau, som har erfarenhet som rektor i högstadiet, menar att skolan är en viktig inkörsport till samhället – för såväl svenskar som invandrare, och att integrationsåtgärder skulle ha koncentrerats dit för länge sedan.

Bakåt eller framåt?

Bakåt eller framåt?

🟠 KRÖNIKA En vanlig inledning av en plan eller ett projekt för framtiden är en återblick på händelseutvecklingen under föregående period. Detta förutsätter dock att återblicken sanningsenligt bekräftar talarens eller skribentens påståenden med hänvisning till historien. Om detta inte är fallet, låter protester och anklagelser om historieförfalskning inte vänta på sig, när dokumenterade åtgärder, händelser och uttalanden motsäger talarens påståenden.

Debatt på smutskastningsnivå efter JÖK

Separatism och parallellsamhällen

🟠 Förekommer det faktiskt i vårt land grupperingar som vill lösgöra sig från vår stat? Svaret på den frågan är ja. Det fastslår jag utan omsvep. Företrädare för islam i vårt land – i likhet med en del ansvariga politiker – förnekar allt som oftast detta. Förnekelsen kan vara ett taktiskt eller cyniskt utspel. Förnekelsen kan vara ett lätt sätt att slippa ta ställning till en besvärlig fråga, och ibland kan den komma sig av ren feghet. I varje fall har vi ett antal politiker på olika håll i landet som envetet vägrar se den verklighet vi just nu befinner oss i. Vem står för uttalandet ovan? Många skulle väl gissa på en högerpopulist eller en högerextrem opinionsbildare. Mona Sahlin kunde tänkas kal­la personen islamofob och en ordinär vänstersympatisör skulle nog satsa på en sverigedemokrat. Faktum är emellertid att det är Frankrikes president Emmanuel Macron som citeras i tidningen Le Monde den 1 oktober 2020. Stycket är hämtat ur ett utkast till ett arbetsdokument som presidenten skulle presentera vid en sammankomst för företrädare för trossamfunden i Frankrike den 15 oktober 2020. Som bakgrund till Macrons initiativ till lagstiftning för att motverka ”islamistisk separatism” ger tidningen följande sammanfattning om uppkomst och utveckling av parallellsamhällen i Frankrike. För cirka fyrtio år sedan började en tilltagande ghettobildning synas i landet. Först i form av byggd stadsmiljö, därefter som sociologiskt fenomen med ekonomiska konsekvenser för att så småningom anta en ideologisk identitet. ”Separatismen” är en attityd som attraherar vissa extremistiska kretsar, en del religiösa, andra politiskt militanta muslimer, som förkastar republikens lagar och vill ersätta dem med sina egna tolkningar av islam som dessutom dikterar seder och beteendemönster i samhället. Under historiens gång har många kloka statsmän enats om den maxim som citerades av Finlands president Juho Kusti Paasikivi inför den nya politiska era som inleddes i och med Parisfreden 1947. Han motiverade då den obligatoriska kursändringen i landets politik med orden ”Början till all visdom är att erkänna fakta”. Så fick han de finländska politikerna att acceptera en politik för en fredlig samexistens med stormaktsgrannen och före detta fienden Sovjetunionen. Det var en chockartad insikt efter ett katastrofscenario som med nöd och näppe kunde undvikas. Nu står Frankrike och Sverige inför hotbilden av expansiva islamiska parallellsamhällen och islamistisk separatism. I Frankrike där denna samhällsutveckling har en betydligt längre historia tycks man ha kommit till en utbredd insikt om vad som håller på att ske. I Finland följer medierna uppmärksamt situationen såväl i Frankrike som i Sverige. I synnerhet rapporterar Sannfinländarnas tidning Suomen uutiset regelbundet om följderna i Sverige av en oreglerad invandring som tillåtits anta enorma volymer. Liksom Sverigedemokraterna i över tio års tid har varnat för en massinvandring utan förberedelser för landets och kommunernas kapacitet att ta hand om detta befolkningstillskott, varnar nu Sannfinländarna Finlands ansvariga beslutsfattare för att upprepa Sveriges misstag. I Finland fungerar inte politisk förvisning av landets näst största parti såsom stigmatiseringen av Sverigedemokraterna i Sverige. Det torde inte vara svårt att se att den samhällsutveckling, som fått Frankrikes president att efterlysa en lagstiftning som utgår från dagens och morgondagens krav, även förekommer i vårt land. Brottsbalken och rättsväsendets praxis fyller inte de krav som ställs på grund av invandrad brottslighet från dysfunktionella samhällen och kulturer. Utbredningen av parallellsamhällen och islamistisk separatism måste stoppas. Att bara tala om ”utsatta områden” och sätta in punktåtgärder och tillfälliga kampanjer är ett sätt att undandra sig ansvar. Regeringen och de partier som tidigare har medverkat till haveriet måste medge sitt misslyckande och göra en fullständig nystart, om de vill bli tagna på allvar inför valet 2022.

Page 1 of 6 1 2 6

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.