Olle Felten
Artiklar av Olle Felten
Bankernas IT-problem ökar riskerna i betalningssystemet
🟠 De systemviktiga bankernas upprepade problem med IT-systemen, bankernas livsnerv, är ett stort och växande problem för hela samhället. Det kan knappast visas tydligare hur viktigt det är att behålla och säkra kontanter som betalningsmedel, när det inom loppet av några få veckor uppstår allvarliga driftproblem inom två av de viktigaste bankerna i Sverige. Problem som omöjliggör betalningar, överföringar, Swish och andra banktjänster.
Svenskarnas köpkraft är inte bäst – elva EES-länder bättre
🟠 Sverige och svenskarna anses ofta ha en hög levnadsstandard. I förra numret av Nya Tider rapporterade vi om EU:s budgetkommissionär som tycker att ”rika svenskar” kan betala mer till EU. I denna artikel tar vi därför en titt på hur det står till med svenskarnas löne- och köpkraftsutveckling liksom den allmänna ekonomiska utvecklingen. Resultatet är inte i linje med EU:s syn på hur mycket den ”rika svensken” bör kunna betala till EU.
Stora risker med nya bostadsrätter – Riksrevisionen rekommenderar lagändring i ny granskning
🟠 I en granskningsrapport belyser Riksrevisionen de stora risker som köpare av nya bostadsrätter tar på sig. Riksrevisor Helena Lindberg menar att man som kund är i princip rättslös gentemot bostadsutvecklaren som skapat fastigheten. För att råda bot på bristerna föreslår Riksrevisionen att Bostadsrättslagen ändras, så att köpare av nya bostadsrätter har samma rättigheter som vid köp som regleras av annan lagstiftning.
Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid
🟠 Betydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlemsländer. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.
EU:s budgetkommissionär vill att ”rika svenskar” skall betala mer till EU
🟠 EU kräver allt mer resurser och nästa långtidsbudget måste hårdbantas om effekterna av Brexit skall kunna tacklas. Alternativet är att övriga länder får betala mer. Föga förvånande trycker Kommissionen och EU-parlamentet på för det senare alternativet. Sverige har länge varit politiskt enat om att inte acceptera mer pengar till EU. Regeringen har dock på senare tid bytt fot och föreslår nu att Kommissionens våta dröm, egen beskattningsrätt för EU, skall bli verklighet.
Ett nytt handelsavtal mellan USA och Kina öppnar för en mer rättvis världshandel
🟠 USA:s president Donald Trump har, mer eller mindre, chockat världens ledare genom att få igenom ett helt nytt, 92 sidor långt, handelsavtal med Kina på bara två år. Flera branschanalytiker har förvånats över att förhandlingarna gått så fort, eftersom en vanlig handläggningstid för sådana avtal ligger närmare sex-åtta år än två. Avtalet är den första delen av två och reglerar mycket av de formella krav som bygger en god bas för rättvis handel.
Bidragsfusket och slappheten i statsförvaltningen kan leda till regeringskris
🟠 Bidragsbrotten ökade med 467 procent mellan 2009 och 2018. Det framgår av statistik som publicerats på Åklagarmyndighetens hemsida. Enligt vissa källor uppgår de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 17 miljarder kronor per år. En grundläggande förutsättning för att det skall kunna ske är allvarliga brister i och kring befolkningsregistret. Regeringen har blundat för problemet i många år och nu hotar en regeringskris.
Akut regeringskris kan utlösas av oppositionens uppgörelse om statens budget
🟠 De fyra oppositionspartierna, M, KD, V och SD lägger imorgon fram ett förslag till riksdagens finansutskott som kan stjälpa regeringen Löfvén. I veckans nummer av papperstidningen beskrivs bakgrunden till problemet och imorgon tar oppositionen det steg som rimligen bör utvecklas till en regeringskris, om ingenting nytt händer innan dess.
Vart tar ekonomin vägen 2020?
🟠 Företagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.
Vad får vi för pengarna? – Betala gator och belysning själv!
🟠 I takt med att kommunerna hamnar i ekonomisk knipa, inte sällan på grund av skenande migrationsrelaterade kostnader, drar man åt svångremmen på andra områden. Kommunerna ser över sin kostnadsmassa i jakten på besparingar. En trend sedan några år är att flytta över kostnaden för infrastruktur från samhället till privatpersoner. Kommunerna agerar olika och stöder sig på motstridig lagstiftning.
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!