Kategori: Ekonomi
Finansinspektionen: Sveriges ekonomi klarade sig bra genom pandemin
🟠 ANALYS Den 1 februari hade Finansutskottet en utfrågning i riksdagen av huvudaktörerna kring arbetet med finansiell stabilitet i Sverige, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Målet med utfrågningen var att klargöra hur man ser på förmågan att hantera sårbarheter och motståndskraft i ekonomin på grund av ökande skuldsättning hos hushåll och kommersiella fastighetsföretag. En relativt samstämmig panel poängterade riskerna med den höga skuldsättningen och att tydliga åtgärder behövs. Samtidigt menade bland andra Finansinspektionen att Sverige klarat sig bra genom pandemin, bland annat på grund av hög andel e-handel och litet beroende av besöksnäringen.
Nya pandemirelaterade budgetändringar – anstånd med skatter och avgifter en fortsatt skuldfälla
🟠 EKONOMI Regeringen har redan lagt fram två förslag till extra ändringsbudgetar för 2022. De åtgärder som föreslås innebär både ökade kostnader för vaccinering och vård samt minskade intäkter genom anstånd med skatteinbetalningar och fortsatt skattefrihet för gratis parkering vid sin arbetsplats. Regeringens coronarestriktioner har, inte minst för hotell- och restaurangbranschen, skapat stora ekonomiska problem. Åtgärden med anstånd bedöms öka risken att hamna i en skuldfälla.
Ekobrottsmyndigheten kan inte arbeta effektivt – bristande förutsättningar från regeringen
🟠 EKONOMI I en rapport från Riksrevisionen i december 2021 redovisas allvarliga brister i Ekobrottsmyndighetens (EBM) arbete, som leder till att de mål som man avser att uppnå inte kan mötas. Regeringen får skarp kritik av Riksrevisionen för att man inte har skapat de förutsättningar som krävs för att EBM skall kunna agera på ett tillräckligt effektivt sätt. Resultatet blir att många fall av allvarlig ekonomisk brottslighet inte leder till åtal.
Ökade energi- och råvarupriser riskerar den ekonomiska uppgången
🟠 EKONOMI I vårt globaliserade samhälle spelar transporter en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen. De senaste årens prisrally på långväga transporter och energi, både fordonsbränsle och el, riskerar att hämma den uppgång som vi sett i ekonomin det senaste halvåret. I november och december rusade elpriset till nivåer ingen ville tro skulle bli verklighet och de kraftiga prisökningarna på diesel och bensin den 1 januari har chockat många, trots att de var planerade. Sannolikheten för prishöjningar på det mesta, inte minst mat och andra förnödenheter, ökar därmed. Inte minst på grund av konflikter kring naturgasleveranserna från Ryssland till Europa.
EU tar kommandot över frågan om minimilön – kan köra över den svenska modellen
🟠 EKONOMI Frågan om lagstadgade minimilöner delar EU. 21 av 27 länder har en lagstadgad minimilön medan övriga, bland annat Sverige och Danmark, hanterar frågan genom kollektivavtal och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I EU:s ”sociala pelare” skrevs en klausul in om ”hållbara minimilöner”, som EU-parlamentet och Kommissionen har använt som grund för ett förslag till direktiv om lagstadgade minimilöner. Den 6 december i år behandlades förslaget i ministerrådet, efter tuffa förhandlingar mellan företrädare för de olika principerna. Nu återstår förhandlingar mellan Rådet och parlamentet för att nå en kompromiss.
Underskott i Sveriges handel med EU-länderna – kapitalutflödet fortsätter öka
🟠 ANALYS Nya Tider har tidigare uppmärksammat hur Sveriges samlade affärer med EU-länderna har gått allt sämre sedan vi blev medlemmar i unionen. Den inre marknaden i EU med fri rörlighet för varor, tjänster och människor, är själva grundpelaren i EU – dess huvudsakliga existensberättigande. Såväl näringsliv som hela det offentliga etablissemanget förespråkar ett starkare EU och att Sverige skall gå allt djupare in i det överstatliga projektet med argumentet att det är nödvändigt för att stärka den svenska ekonomin. Resultatet är dock att Sveriges handel med EU-länderna gått med ett växande underskott, minus 255 miljarder kronor 2020.
Finansinspektionen: ”Förhandla om bättre räntevillkor eller byt bank”
🟠 ANALYS Att bolånen är en kassako för banker och bolåneinstitut har påtalats i en lång rad rapporter från såväl Riksbanken som Finansinspektionen. Finansinspektionen offentliggjorde den 9 november statistik som visar att räntegapet, bankernas räntenetto, stigit sedan mitten av 2020 och nu, september 2021, ligger på i genomsnitt 1,49 procent. Finansinspektionens starka rekommendation att förhandla om sina lån är noterbar. Man går så långt att man menar att ett starkare engagemang från kunderna skulle kunna pressa ner de genomsnittliga bolåneräntorna.
Aktivism inom Länsstyrelsen på Gotland hotar Cementas drift – även om tillstånd ges
🟠 ANALYS Den 25 oktober offentliggjordes ett förslag från Länsstyrelsen på Gotland om att utöka ett naturreservat som gränsar till Cementas kalkbrytningsområde utanför Slite. Syftet är att skydda en relativt sällsynt växt, Nipsippan. Åtgärden kommer samtidigt som Cementa aviserar att man kommer att ransonera cement eftersom man ännu inte fått besked om fortsatt kalkbrytning. En märklig omständighet är att Länsstyrelsen helt utelämnat ett omfattande forskningsprojekt om just Nipsippan, med syftet att sprida växten till fler platser, som drivs av Cementa i samverkan med konsultorganisationen Ecogain.
Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset
🟠 Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.
Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott
🟠 Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budgetförslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
