Axel W. Karlsson

🟠 Tysklands kristdemokratiska CDU-parti höll partikonferens den 15-16 januari för att välja ett trettiotal ledamöter till en ny partistyrelse. Störst intresse tilldrog sig valet till partiordförande efter Annegret Kramp Karrenbauer. Den nye ordföranden kommer med stor sannolikhet att nomineras till partiets kanslerskandidat i förbundsdagsvalet den 19 september och därmed komma att efterträda Angela Merkel.

🟠 Den fjärde november varje år firar man i den Ryska federationen högtidsdagen “Den nationella enhetens dag”. Den firas med program på TV, fester, konserter och uppträdanden av olika slag över hela det jättelika landet. I huvudstaden Moskva brukar firandet ta sig speciella former, så även i år.

🟠 Den 3 oktober firades under relativt dämpade förhållanden att de två tyska staterna för trettio år sedan förenades till en enda stat och ett land. Händelsen var en del av ett större skeende där kommunismen i Östeuropa, inklusive i Sovjet, monterades ned och Warszawapakten upplöstes. En ny historisk fas inleddes.

🟠 Den 25 juli meddelade partiets högsta skiljedomstol att uteslutningsbeslutet gällande Andreas Kalbitz, gruppledaren för partiet Alternativ för Tyskland i delstatsparlamentet i Brandenburg, är giltigt. Kalbitz väntas nu vända sig till statlig civil domstol och kräva att beslutet förklaras ogiltigt. Kalbitz förklarades utesluten ur partiet av partistyrelsen för hela Tyskland den 15 maj. Han överklagade beslutet till den högsta instansen bland partiets interna skiljedomstolar.

🟠 Förra partiledaren för Alternativ för Tyskland (AfD), Frauke Petry, blev i maj frikänd i Tysklands högsta domstol (Bundesgerichtshof) i Karlsruhe från anklagelsen att med orätt ha tjänat pengar på sina politiska uppdrag samt gjort sig skyldig till osant intygande. Domen har vunnit laga kraft. Frauke Petry är numera partilös ledamot av Förbundsdagen fram till valet 2021. Hennes politiska karriär speglar motsättningen i partiet mellan en radikalt nationalistisk, en medlande och en mer konservativ falang inom partiet.

🟠 Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, representanter för EU:s största länder (sedan England lämnat) framträdde var för sig den 18 maj med föreslaget att EU skall bevilja ett paket på 500 miljarder euro i bidrag till coronadrabbade sektorer och regioner i EU. Motståndare till planerna är framför allt Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz samt Nederländerna, Sverige och Danmark, som föreslår lån istället för bidrag.

🟠 Ledaren för Alternativ för Tysklands partigrupp i lantdagen (delstatsparlamentet) i delstaten Brandenburg, Andreas Kalbitz, uteslöts den 15 maj ur partiet. Kalbitz är en av ledarna för den så kallade ”Flygeln”, en nationaletnisk gruppering som partiet den 20 mars beordrade skulle upplösa sig själv. Kalbitz har meddelat att han inte avser att starta något nytt parti, utan tänker överklaga partiets beslut på rättsliga vägar. Han har två möjligheter: Dels kan han klaga till den interna partidomstolen, dels till allmän statlig domstol.

🟠 Den 5 maj beslutade den tyska författningsdomstolen att landets centralbank om tre månader skall upphöra med stödköpen av statsobligationer som ingår i Europeiska centralbankens stimulanspaket. ECB måste inom denna tid visa att åtgärderna är proportionella till de mål man avsett att uppnå för att stödköpen skall kunna fortsätta. EU-anhängare menar att EU-domstolen nu måste agera för att visa vem som bestämmer.