Zelenskyj mot Orbán: Ordkriget som kan avgöra ungerska valet

I april går Ungern till parla­mentsval, där Viktor Orbán och hans nationalkonservativa regeringsparti Fidesz återigen kampanjar för folkets fortsatta förtroende. Eftersom Orbán är en av få EU-ledare som motsätter sig fort­satt finansiering av Ukraina i kriget mot Ryssland har utrikespolitiken blivit en viktig del av regeringsparti­ets valkampanj.

Konflikten har skärpts ytterligare sedan oljeleveranserna via rörled­ningen Druzjba till Ungern och Slova­kien från Ryssland via Ukraina stop­pades i slutet av januari. Kiev uppger att orsaken är att rörledningen ska­dades i en rysk drönarattack. Buda­pest menar dock att Ukraina använ­der oljeleveranser som utpressning, och att rörledningen är funktions­duglig eller att Kiev åtminstone av­siktligt dröjer med reparationer. Or­bán har öppet sagt att oljestoppet är ett försök från Kiev att orsaka höga elräkningar för de ungerska väljarna i syfte att få till ett regeringsskifte.

– Ukrainarna kommer att bli en aktiv aktör i den ungerska valkam­panjen, eftersom de har ett tydligt intresse i regeringsskifte i Ungern, sa Orbán på en pressträff i slutet av januari.

Det största EU-lånet någonsin hänger i vågskålen

Viktor Orbán hävdar att han har sa­tellitbevis på att rörledningen inte är skadad, medan Kiev menar att det finns skador på pumpar och sensorer som inte är synliga utåt. Att Ukraina ”av säkerhetsskäl” vägrar att ge EU-inspektörer tillgång till platsen för de påstådda skadorna är dock bevis nog för Budapest. I syfte att förmå Zelenskyj att återuppta oljeleveran­serna via Druzjba valde Orbán att använda sitt veto i EU:s ministerråd för att stoppa utbetalningen av EU:s största lån hittills, som är på hela 90 miljarder euro – nästan lika mycket som alla lån sammantaget hittills. Säkerheten för lånet är dessutom det krigsskadestånd som EU förväntar sig att Ryssland ska betala efter kri­get.

Flera bedömare har varnat för att Ukraina utan lånet kan stå utan pengar redan i slutet av april. För att få till en lösning har EU därför erbju­dit Ukraina att för egna medel laga rörledningen, men även det utan re­sultat. Ungern och Slovakien beslu­tade därför att stoppa leveranser av diesel till Ukraina, då denna inte kan framställas utan att råolja levereras. Den senaste upptrappningen är att Ungern och Slovakien hotat att också stoppa elleveranser till Ukraina om inte Kiev slutar att blockera Druzjba-ledningen. När Reuters rapporterade om hotet i februari uppgav man att Ungern och Slovakien föregående månad stod för 68 procent av Ukrai­nas elimport.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick samtidigt till hårt an­grepp på Viktor Orbán under WEF-mötet i Davos. Under sitt tal beskrev han Orbán som en ledare som ”lever på europeiska pengar samtidigt som han försöker sälja ut europeiska in­tressen” och kritiserade Orbáns ovil­ja att bryta banden till Ryssland och finansiera Ukrainas krig.

– Om han känner sig bekväm i Moskva betyder inte det att vi borde låta europeiska huvudstäder bli små Moskva-kopior, sa Zelenskyj.

Som svar vände sig Orbán direkt till Zelenskyj i ett Facebook-inlägg:

”Du är en man i en desperat situa­tion som nu, för fjärde året i rad, har varit oförmögen eller ovillig att få ett slut på kriget – trots att USA:s presi­dent har gett dig all möjlig hjälp att göra det. Därför kan vi, hur mycket du än smickrar mig, inte stödja din krigs­insats.”

Snart började Orbán också varna för ukrainska ”koordinerade åtgär­der för att påverka de ungerska va­len” och anklagade Zelenskyj för att göra hotfulla utspel mot Ungerns re­gering.

”Vårt budskap till Bryssel: Vi betalar inte”

Stora valplakat med Zelenskyj, flan­kerad av EU-byråkrater och med en utsträckt hand under budskapet ”Vi betalar inte”, har kommit att domi­nera Ungerns gator under valkam­panjen. Fidesz budskap är tydligt: ett regeringsskifte innebär att ungerska skattepengar går till Ukraina – och i förlängningen även ungerska ungdomar, i form av soldater som förvän­tas dö i Zelenskyjs krig.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Orbán konsekvent ver­kat för nedtrappning och diplomati, trots att han varit under hård press från Bryssel som vill att kriget fort­sätter tills Ukraina besegrat Ryss­land. När Ungern hade EU-ordfö­randeskapet under andra halvan av 2024 försökte Orbán mäkla fred, vil­ket skapade irritation inom unionen. Ett besök i Moskva för att diskutera hur fred kan uppnås med Rysslands president Vladimir Putin kallades exempelvis för ”ansvarslöst och il­lojalt” av Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Detta har bidragit till långvariga motsättningar mellan Budapest och Kiev, som förvärrats ytterligare av att den ungersktalande minorite­ten i Ukraina drabbats indirekt av antiryska lagar som stiftats i den ukrainska huvudstaden.

Men årets valrörelse och oviljan från både Budapest och Kiev att vika sig har inneburit en ytterligare eskalering av bråket. Vid ett tillfälle kommenderade Orbán ut poliser och militärer för att vakta ungerska kraftverk och annan energiinfra­struktur mot vad regeringen beskrev som ukrainska sabotageförsök. Åt­gärden avfärdades på flera håll i Europa, men i Ungern beskrevs det som ännu ett led i Ukrainas försök att pressa Orbán genom att ge sig på landets energiförsörjning.

Zelenskyj har i sin tur, i ukrain­ska medier, medgett att han egent­ligen inte har någon lust att åter­ställa Druzjba-ledningen eftersom det handlar om rysk olja. Enligt den ukrainska presidenten är Orbáns krav löjliga eftersom ryssar dödar ukrainare.

– Och vi ska behöva ge stackars lilla Orbán denna olja, bara för att han inte kan vinna ett val? sa Zelen­skyj hånfullt till reportrar när frågan kom på tal.

I början av mars ledde Orbáns kompromisslöshet till att Zelenskyjs frustration övergick till hot.

– Vi hoppas att en specifik person i EU inte kommer att fortsätta block­era dessa 90 miljarder euro och att ukrainska soldater kan få sina va­pen, sa Zelenskyj under ett möte med journalister.

– Annars kommer vi ge den här personens adress till våra väpnade styrkor, till våra killar. Låt dem ringa honom, prata med honom på deras eget språk.

Budapest beskrev uttalandet som ett allvarligt hot och skärpte säker­heten runt premiärministern. Ze­lenskyjs hot har sedan dess använts som ännu ett exempel på påstådda ukrainska försök att påverka det ungerska valet.