Foto: Genus Breeding Limited

Vrede mot Arla – ”klimatfoder” kan skada dina gener

Vill tvinga bönderna att tillsätta metanreducerande ämnen
Arla har drabbats av en folkstorm i Storbritannien efter att det framkommit att man börjat tillsätta ett potentiellt farligt ämne i kornas foder för att djuren ska fisa mindre – för klimatets skull. Mejerijättens tvärsäkra påståenden om att ämnet är säkert stämmer inte, enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ämnet har redan testats på gårdar i Sverige.

Brittiska konsumenter har under den senaste tiden reagerat mot uppgifterna om att Arla börjat använda fodertillskottet Bovaer, som ska minska metanproduktionen i kornas matsmältningssystem. Detta eftersom metan är en växthusgas som man hävdar leder till att jorden värms upp farligt mycket.

På Tiktok och X har många britter lagt upp videor där de häller Arlas mjölk i toaletten eller i slasken, slänger smör i soporna och uppmanar till bojkott mot både Arla och de livsmedelskedjor som är delaktiga i testet.

Arga kunder häller ut Arlas mjölk i protest mot de tillsatta kemikalierna. Stillbild: Tiktok

 

”Ni är helt jävla galna om ni tror att det hjälper klimatet när ni ger korna giftiga kemikalier i maten, som kan skada bönderna och korna. Jag kommer att sluta köpa alla era produkter”, skriver en X-användare. ”Arla – inte i mitt hem”, skriver en annan på Tiktok.

Twitterprofilen PeterSweden, en norrman uppvuxen i Sverige och bosatt i Storbritannien, skriver att man ”matar kor med giftiga kemikalier” och att dessa har visat sig skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor. Han och flera andra pekar också på att ärkeglobalisten Bill Gates är inblandad, en uppgift som först tycks ha spridits av Epoch Times, vilket dock bara delvis stämmer – Gates har i själva verket investerat stora summor pengar i den konkurrerande produkten Rumin8.

Källa: X

 

Kossors rapande och pruttande har pekats ut som ett hot mot klimatet då de innehåller metangas, som är en starkare växthusgas än koldioxid. Det har lett till en hel ”industri” där pengar flyttas mellan myndigheter, företag och överstatliga organisationer beroende på hur mycket företagen lyckas minska sitt ”klimatavtryck”. Det är där tillskott som Bovaer kommer in, även om det i dagsläget anses alltför dyrt för att utgöra någon avgörande lösning på kornas fisande.

Arla har svarat på kritiken genom att tvärsäkert hävda att Bovaer är ”godkänt av EU”, att det inte förs över till människor via mjölken, och har genomgått omfattande tester. ”Tillsynsorgan som European Food Safety Authority (EFSA) och UK Food Standards Agency har godkänt dess användning baserat på bevis för att det inte skadar djuren eller negativt påverkar deras hälsa, produktivitet eller mjölkens kvalitet”, skriver Arla på sin hemsida och beklagar att det sprids ”felaktig information” om tillsatsen. Tidningar som Aftonbladet och allehanda ”faktagranskningssajter” på nätet har också tillbakavisat alla farhågor som grundlösa.

Claes Jonsson, ordförande för intresseföreningen Sveriges Mjölkbönder, tycker att kritiken mot Arla har varit överdriven, men hoppas samtidigt att det ska bildas ett konsumenttryck så att man inte inför Bovaer på bred front.

– Jag brukar inte försvara Arla, det finns mycket att kritisera, men här tycker jag att det känns överdrivet. Det framställs som om man redan infört detta på svenska mjölkgårdar och vissa verkar till och med tro att Arla vill skada människor, och det är ju helt felaktigt. Det har gjorts tester i väldigt liten skala, säger han.

NyT: Samtidigt har ju Arla väldigt ”ambitiösa klimatmål” om man uttrycker det snällt, ni mjölkbönder tvingas göra ”klimatberäkningar” och så vidare. Tror du att det finns en risk att man i framtiden försöker tvinga er att använda Bovaer genom att ge mer betalt för mjölken till dem som gör det?

– Risken finns, helt klart. Systemet finns ju redan, så det är bara att de lägger in Bovaer som en post så att säga. Men man får ju hoppas att konsumenterna säger nej.

Jonsson förtydligar att även om han tycker att reaktionerna varit överdrivna, vill mjölkbönderna själva inte använda Bovaer av flera orsaker. Till att börja med anser Sveriges Mjölkbönder att kon är en naturlig del av kretsloppet – den metan som korna släpper ut när de fiser och rapar kommer från växterna de äter och återgår efter ”utsläppet” till växter som korna äter upp igen, och så vidare. Han påpekar vidare att det inte finns några långtidsstudier på hur det påverkar djuren, och dessutom finns fastslagna risker för bönderna som ska hantera ämnet.

– Det står ju i säkerhetsdatabladen att det är farligt att andas in, att det kan ge andningssvårigheter och ögonbesvär, och att det kan ge nedsatt manlig fertilitet, säger han.

Claes Jonsson, ordförande för intresseföreningen Sveriges Mjölkbönder, hoppas att det ska bildas ett konsumenttryck på Arla så att man inte inför Bovaer på bred front. Eftersom det redan finns ett system på plats där Arla tvingar bönderna att göra ”klimatberäkningar” som styr hur mycket pengar de får för sin mjölk, är det inget som praktiskt hindrar att bara lägga till Bovaer som en post. Foto: Nya Tider

 

Arla har fel

Arla skriver på sin hemsida: ”Tillskottet är godkänt av EU eftersom det är helt ofarligt för djur och människor och överförs inte till mjölken.”

Det är dock inte helt korrekt, om man får tro Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, som uttalat sig för Jordbruksaktuellt. Hon pekar bland annat på att det är felaktigt att säga att EFSA har godkänt produkten. Vad de gjort är att, efter tester, komma med ett positivt utlåtande och inte rekommendera att produkten förbjuds inom EU, men det är upp till varje land om den ska godkännas eller inte.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nytt RNAi-bekämpningsmedel godkänt i USA: Snart i Europa?

Nytt RNAi-bekämpningsmedel godkänt i USA: Snart i Europa?

🟠 UTRIKES På ett mer diskret sätt än i den medicinska världen har RNA-teknik också introducerats i jordbrukssektorn sedan flera år nu. Så mycket att USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) nu har godkänt användningen av Calantha, ett nytt RNAi-bekämpningsmedel som bekämpar den berömda koloradobaggen, i april förra året. Debatterna har nu börjat: vilken effektivitet, vilka hälsorisker, hur är det med den biologiska mångfalden? Och kommer det till Europa inom en snar framtid?

Läs även:

Sverige köper Archer – till Ukraina

Sverige köper Archer – till Ukraina

🟠 INRIKES Samtidigt som regeringen presenterade det 18:e stödpaketet till Ukraina, denna gång i form av civilt stöd för 1,4 miljarder kronor, meddelade man att Sverige kommer lägga en större beställning av det världsledande artillerisystemet Archer.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.