Vad minns du av året som gått?

Januari: Våldsvåg

Året inleds med en särskilt omfat­tande våldsvåg bland kriminella gäng, främst i Stockholmsområdet. Framför allt genomförs sprängdåd i princip dagligen och när månaden är slut räknas till över 30 sprängdåd och ännu fler skjutningar. I slutet av månaden mördas även islamkri­tikern Salwan Momika då en gär­ningsman tar sig in i hans lägenhet och skjuter ihjäl honom under pågå­ende livesändning på TikTok. Ingen har åtalats för mordet, men en per­son häktas i sin frånvaro i oktober. Det är oklart var i världen han befin­ner sig.

Februari: Örebrodådet

Årets andra månad inleddes med Sveriges värsta skolskjutning någon­sin, då Richard Andersson tar sig in på Risbergska skolan i Örebro och genomför en massaker. Tio perso­ner dödas varpå Andersson själv tar sitt liv. Massmordet har genomförts med ett vapen som Andersson haft licens för. Händelsen ger upphov till en politisk debatt, framför allt om vapenpolitiken där regeringen med­delar att AR-15, ett halvautomatiskt gevär med ”militärt utseende”, ska förbjudas och befintliga vapen lösas in. Detta trots att Anderson inte inne­hade ett vapen av denna typ. Reger­ingen backar senare från löftet om att tvångsinlösa befintliga licenser men inga nya licenser kommer att beviljas.

Mars: Tullkrig

Donald Trump inleder det som kom­mit att kallas ”tullkriget” mot Euro­pa, genom att radikalt höja tullarna till 25 procent på importerat stål, alu­minium, bilar och flera andra varor. Trump har motiverat tullarna med att EU har höga tullar mot USA. Se­nare sänks tullarna (dock inte till sin ursprungliga nivå) efter att förhand­lingar skett med EU. EU tvingas till fler eftergifter: Ursula von der Leyen lovar bland annat att EU-länder ska köpa energi av USA för 600 miljar­der dollar. Den nye Natochefen Mark Rutte lovar i samma veva att euro­peiska Natoländer ska lägga minst 5 procent av BNP på försvaret vilket ses som en stor framgång för ameri­kanska försvarsmaterieltillverkare. Till skillnad från EU, som viker sig för USA:s krav, svarar Kina med ännu högre tullar mot USA.

April: Kris i Liberalerna

Liberalernas partiledare Johan Pehr­son meddelar att han kommer att avgå, vilket sedan sker på stämman i juni. Hans avgång kommer oväntat eftersom han tidigare beskrivits som en nyckelfaktor i att partiet lyckades klara 4-procentsspärren i senaste riksdagsvalet. Efter valet föll dock partiets opinionssiffror tillbaka igen, vilket enligt många politiska analy­tiker indikerar att de klarade sig på stödröster och inte hade någon var­aktig uppgång. Pehrsons avgång tol­kas internt som ett sätt att rädda sitt eget skinn inför ett riksdagsutträde nästa år, vilket leder till massavhopp bland ledande företrädare. När en ny partiledare ska sökas, vill ingen ta på sig uppdraget. Efter att omkring tio tillfrågade tackar nej går uppdra­get till slut till ungdomsförbundets ordförande Simona Mohamsson. Partiets opinionssiffror har fortsatt att sjunka.

Maj: Rumäniens omstridda presidentval

Den politiska krisen i Rumänien, som varat i ungefär ett halvår, når sitt slut. I den första valomgången i presidentvalet, i november 2024, hade uppstickaren och antigloba­listen Călin Georgescu oväntat fått flest röster. Det leder till ramaskri i Rumäniens och västvärldens etablis­semang. Valet ogiltigförklaras. Geor­gescu grips och åtalas, och förbjuds av myndigheterna att kandidera i omvalet. Etablissemanget byter sam­tidigt ut sin egen globalistiska topp­kandidat Elena Lasconi till Nicușor Dan, som i slutomgången i maj vin­ner mot George Simion som allmänt anses vara en svagare kandidat än Georgescu. EU och Rumänien ankla­gas för att ha stulit valet, men den nye presidenten får trots detta stora gratulationer från praktiskt taget alla länder i västvärlden, inklusive Sverige.

Juni: Globalistmöte i Stockholm

Bilderberggruppen håller sitt årliga möte, vilket denna gång äger rum i Stockholm. För ovanlighetens skull har mötesplatsen – Grand Hotel – läckt ut flera veckor i förväg, vilket gör att svenska antiglobalister kan anordna en stor motdemonstration som drar omkring tusen personer. Av Bilderbergmötets drygt 100 delta­gare är hela nio stycken från Sverige. Bland dessa noteras företrädare från både regeringen och oppositionen, i form av statsminister Ulf Kristersson och vice statsminister Ebba Busch, samt Socialdemokraternas Magdale­na Andersson. Flera höjdare från nä­ringslivet deltar också, som Marcus Wallenberg (som sitter i Bilderbergs styrkommitté) och Spotifys VD Daniel Ek. Eftersom mötesplatsen läckt ut i förväg nödgas även systemmedia till viss rapportering om det kommande mötet. Rapporteringen upphör dock tvärt efter mötet och ingen deltagare tillfrågas om själva syftet eller inne­hållet.

Juli: Irans kärnenergiprogram i centrum

Irans kärnenergiprogram hamnar i världspolitikens centrum och flera multilaterala förhandlingar sker, där Iran förhandlar med främst EU-länder och USA. Iran beslutade i början av juli att tillfälligt pausa sina relationer med atomenergiorganet IAEA, som ett svar på att Iran i juni bombades av både USA och Israel. De två länderna anklagar Iran för att utveckla kärnvapen (vilket Teheran nekar till). Israels bombningar i juni pågår i tolv dagar, och dödar flera hundra civila medan tusentals ska­das. Mot slutet av bombkampanjen ansluter även USA som bombar flera kärnenergianläggningar, trots väx­ande inhemsk kritik. Förhandling­arna i juli sker i ett mycket ansträngt läge i Mellanöstern, inte minst sedan Iran under kriget i juni visat sig ka­pabelt att svara på Israels attacker med missiler som Israels luftvärn inte lyckats skjuta ned.

Augusti: Trump träffar Putin

Donald Trump träffar Rysslands president Vladimir Putin för första gången sedan Trump inledde sin an­dra mandatperiod som president. Mötet äger rum på en militärbas i Alaska. I fokus för toppmötet står fredsförhandlingar i Ukraina. Ryss­land kommer med en stor delega­tion: till exempel är även utrikesmi­nister Lavrov med. Mötet varar dock bara några timmar och avslutas tidi­gare än väntat. Fredssamtalen fort­sätter resten av året på andra plat­ser – Genève, Florida och Abu Dhabi – bland annat med höga ministrar och tjänstemän från USA, Ryssland och Ukraina. Ryssland och Ukraina deltar dock aldrig samtidigt i för­handlingarna utan har USA som en form av mellanhand. Vid årets slut läggs ett fredsfördrag med 28 punk­ter fram, men förhandlingar pågår fortfarande.